Ett grafiktryck föreställandes en husvägg med massor med fönster. Den täcker mer än halva högra delen av bilden. Fasaden är mörk och fönstren svagt blåaktiga. Till vänster på bilden syns en rosafärgad himmel och en svagt ljus måne. Nere till vänster gråsvart spräcklig form.

Kersti Grönlund – "Omtankar"

2023-12-14 17:48

Härke Konstcentrum, Frösön

Solen kryper längs horisonten trots att klockan inte är mer än tolv. Utställningslokalen på Härke Konstcentrum badar i det varma ljus som uppstår strax innan skymning. Ute är det svinkallt. Som vanligt när jag kliver in på en ny utställning låter jag blicken vandra, en första överblicksbild. Oftast, men inte alltid, vet jag redan då om det kommer att vara en bra utställning eller inte. Konst är ibland frustrerande subjektivt. Första intryck betyder därför mycket, på gott och ont. Ibland blir man överraskad, särskilt när första intryck visar sig vara helt fel.

Det första verket på Kersti Grönlunds utställning "Omtankar" som fångar mitt intresse är akrylmålningen "Försöker förstå". Verket innehåller både figurativa och abstrakta element och färgerna som dominerar är vit och beige. I centrum för målningen står en vit hare som håller sig fast vid något som skulle kunna vara ett smältande isberg som tycks sprida ringar på vattnet. Haren lyfter ena örat som om den lyssnar på eller efter något, som om den försöker förstå.

Verket innehåller både figurativa och abstrakta element och färgerna som dominerar är vit och beige. I centrum för målningen står en vit hare som håller sig fast vid något som skulle kunna vara ett smältande isberg som tycks sprida ringar på vattnet. Haren lyfter ena örat som om den lyssnar på eller efter något, som om den försöker förstå.

Kersti Grönlund, ”Försöker förstå”, akryl.
©Kersti Grönlund / Bildupphovsrätt 2023. 

Ett tema som återkommer i Grönlunds verk är dualism, något som gestaltas på lite olika sätt beroende på vilket verk det handlar om. Tydligast syns det i hennes sätt att använda färg. Man ser det i "Tillsammans" som markerar en strikt uppdelning mellan orange och svart. Det märks också i det semi-abstrakta verket "Tankarna" som endast består av blå och vit färg. Dualismen finner man också på ett mer konceptuellt plan, som i verken "Stad och land" och "Samma natt olika hus". I det senare finner vi dock en brygga mellan den till synes strikta tudelningen. Det finns något som sammanlänkar delarna. Natten är densamma trots att husen är olika, de befinner sig i samma situation. Något liknande ser man även i "Tillsammans", där inte bara titeln vittnar för en enighet. Träden befinner sig i båda färgfälten. Stammen och kronan sträcker sig emot det orangea fältet medan rötterna förankrar dem i det svarta.

På många sätt kan jag relatera till haren när jag betraktar Grönlunds utställning. Jag försöker förstå vad det är hon vill säga, vad är det utställningen handlar om? Bortsett från Grönlunds karaktäristiska stil kämpar jag med att utröna en röd tråd som löper mellan verken. Att förstå verken för sig är inget större problem, för rent individuellt talar de sitt säregna och tydliga språk. Det är när man ser till utställningen som helhet som problemen uppstår. Kommunikationen mellan verken finns inte riktigt där. Ett skäl till detta handlar om att det är väldigt många verk på utställningen. 33 verk samlas på en relativt liten yta vilket gör att man som betraktare blir överväldigad. Detta bli extra påtagligt om det inte finns en tydlig röd tråd mellan verken. På sätt och vis påminner "Omtankar" om en grupputställning, olika viljor och uttryck som samlas kring ett löst definierat tema. Detta är synd för bra konst blir lidande av det. Utställningen som helhet hade gynnats av att reduceras till de verk som tydligt visar på en koppling till varandra. Om man som konstnär inte har en tydlig bild av vad det är man vill förmedla eller vilka frågor man vill lyfta kan man heller inte förvänta sig att betraktaren ska upptäcka det. Naturligtvis kan det ju vara så att konstnären har en tydlig bild av vad hen vill förmedla, men att publiken helt missar det. Samtidigt kan betraktaren se något som konstnären inte alls avsåg. För som jag sa; konst kan vara frustrerande subjektivt. Men det hade varit fruktansvärt tråkigt om den inte var det.

Kersti Grönlunds utställning "Omtankar" kan ses på Härke Konstcentrum 2–17 december.


Text och foto: Freddie Ross 

Volym 2023-12-14 

Länk till denna artikel


Freddie Ross, född 1985. Har en kandidatexamen i kulturvetenskap, med inriktning konst och filosofi och en masterexamen i kultur och mediegestaltning, båda vid Linköpings universitet. 2019 debuterade han med boken Grymhetens konst - Etiska reflektioner kring kontroversiella konstverk . Ross arbetar som frilansande skribent och konstnär. Främst skriver han för Länstidningen Östersund och för Volym sedan 2017. Hans konstnärliga skapande, som främst består av analog kollageteknik kan ses och följas på Instagram: alfred.art.


Tillbaka till toppen