Akvarell i gråa nyanser som visar en bergskam där pigment granulerar sig och flockas. Den vita molntunga himlen är papperets vithet.

Essä: Om platsens betydelse för ett konstnärskap

2021-04-09 15:13

Ann Larsson-Dahlin – Bergtagen eller betagen!

Förtrollad, fascinerad, trollbunden, förhäxad – synonymer till begreppet ”bergtagen”, och som så väl beskriver den eufori jag kände när jag i mitten av november 2019 färdades med buss från Reykjavik mot staden Akureyri och vidare ut till fiskeläget Dalvik på norra Island.

De karga bergen som reste sig på båda sidor om den slingrande vägen var svartvita och med mängder av olika gråtoner. Hårda bergspartier med djupa klyftor, skrovliga och veckade, strängar av lava likt tidigare rinnande men nu stelnad deg. Lager av bergarter som bildade tydliga ränder på bergens sidor. Spår syntes av en hänsynslös vind som piskat stenar, klippblock och rinnande grus. Dimmor lade sig ibland under resan som en stor hatt över bergstoppar och suddade ut tydligheten i de grafiska mönstren. Diffusa reste sig bergsformationer i fjärran, somliga som sockertoppar klädda med florsocker medan andra syntes mer mörka. Den vita snön låg ibland som ränder i de veckade bergen, som bäckar tycktes de strömma ner längs de mörka bergssidorna. Sprickors känsliga förgreningar bildade nätverk likt mörka rottrådar mot den vita snön. Bergens mörka klyftor och kraterlika bergsformationer berättade om ett landskap som ständigt formas, om utbrott, sprutande lava – om födelse av ett land. På havets botten längs den Atlantiska jordplattan skapades berg som med tiden reste sig över havets yta, och så blev till ett land – Island. Ett kargt, vilt och omväxlande landskap, där klyftan mellan dessa två världsdelar vidgas i gränsen mellan de två plattor som så sakta glider isär! Likt ett månlandskap ter sig stora delar av naturen på denna fantastiska och mytomspunna ö, en sagornas, vulkanernas och glaciärernas ö! Ingen slump är det nog att man valt Island som inspelningsplats för filmer såsom exempelvis Game of Thrones!

Tunga grå moln möter stundtals de höga topparna, och när mörkret sakta sänker sig över landskapet under den långa resan mot norr, suddas så småningom konturer och färger ut. 

Akvarell i gråa nyanser som visar en bergskam där pigment granulerar sig och flockas. Vid övre högerhörnet skymtar ett mörker vilket gör att himmelens vithet upplevs som moln. 
Ann Larsson-Dahlin, ”November II”.
Akvarell, Saunders Waterford 356 g. 
©Ann Larsson-Dahlin/Bildupphovsrätt 2021.


Denna min resa mot den norra delen av Island har fyllt mitt sinne för lång tid, och minnesbilderna växer fram på mina papper. Olika typer av svarta färger och nyanser, och monokroma pigment som granulerar sig och flockas. Breda penslar och mycket vatten som sätter pigmenten i rörelse! Pigment och vatten får samverka, skapa gråtoner av alla de slag – etsande, rinnande och dansande nerför bergssluttningar likt strömmar av lava och grus. Ofta också jordfärger som berättar om de olika jordlager som landskapet visar upp, men även blåtoner för skuggiga partier när sol och klarblå himmel bländar med sitt ljus. Jag har här svårt att arbeta i mindre pappersformat, det är som att det storslagna landskapet inte vill rymmas på små akvarellpapper! Väljer då det största format som jag just nu är bekväm att arbeta på – 66 x 102 centimeter, ett lite mer avlångt papper i vad man kallar ”landskapsformat” (lite mer långsträckt än det vanliga ”full size” som är 56 x 76). Dessutom köpte jag dessa stora papper på en liten konstnärsbutik i Reykjavik redan 2017, och de blev ”som menade” för detta arbete!

Jag kan verkligen säga att jag under tre vistelser på Island blivit bergtagen eller betagen av öns magiska landskap, och har arbetat med det under några år vilket resulterat i ett stort antal målningar. Jag har försökt att i mina akvareller fånga magin, dramatiken, skrovligheten, mönstren och färgspelen, min hänfördhet och min eufori inför det storslagna men också min sorg över de smältande glaciärerna.


Text och bild: Ann Larsson-Dahlin


Volym 2021-04-09

Länk till denna artikel


Presentation: Ann Larsson-Dahlin är bildkonstnär från Brunnäs norr om Härnösand. Fram till 1 juli 2016 arbetade hon heltid som Lektor i Bild på Mittuniversitetet i Härnösand, men måleriet har alltid funnits med vid sidan om det pedagogiska uppdraget. Idag arbetar hon heltid med måleriet och trädgårdsarbetet. Genom åren har hon deltagit vid en rad jurybedömda utställningar, såväl inom landet som internationellt, haft ett antal separatutställningar på konsthallar och gallerier inom Sverige, samt erhållit ett tiotal priser och utmärkelser. Just nu arbetar hon med två separatutställningar som på grund av pandemin skjutits på framtiden, en på Kramfors konsthall (december 2021) och en på Virsbo konsthall (augusti 2021). Se mer på Ann Larsson-Dahlins webbsida