Alla blir en del av en större familj
Internatet på Hola folkhögskola är inte bara en trygg plats att bo på. Där har Nicklas, Emilia och Robin fått en gemenskap de tidigare saknat och vänner för livet.
I några av fåtöljerna vid receptionen på Hola folkhögskola slår sig Nicklas Häggström, Emilia Melander och Robin Högberg ned. Det är februari 2025, och bakom dem sprakar en brasa.
- Den som träffade mig innan jag kom hit hade inte känt igen mig. Då var jag väldigt tillbakadragen och pratade knappt med någon, berättar Nicklas Häggström, 29 år, från Sollefteå.
Vad var ert första intryck av Hola folkhögskola?
– Att det var så härligt att komma bort från stan. Det är så fint med naturen här runtomkring, säger Emilia, 22 år, från Kramfors.
– Jag var runt 15 år första gången jag var här. Då blev jag helt fångad av atmosfären. Känslan jag fick då försvann inte när jag började studera på Hola flera år senare, den har bara blivit starkare, säger Robin, 20 år, från Bollstabruk.
Hola är en av Sveriges äldsta folkhögskolor och ligger i det lilla samhället Prästmon, norr om Kramfors i landskapet Ångermanland. På kursgården finns det singelrum och möjlighet att dela rum.
– Överallt finns karaktär, med spännande tapeter och en levande atmosfär. Byggnaderna sjuder av liv och känns inbjudande, säger Robin.
– Ja, det är mycket kultur och mycket konst här, fyller Emilia i.
Skulle ni rekommendera andra att bo på internatet?
– Absolut! svarar Emilia, Robin och Nicklas i munnen på varandra.
Nicklas bodde i en egen lägenhet innan han skaffade boende på internatet.
– Det blev en sådan skillnad när jag flyttade hit. Då fanns det alltid någon man kunde hänga med.
I den gemensamma köksdelen träffas många av de boende och lagar mat tillsammans och umgås på kvällarna. De som bor på internatet äter frukost och lunch i Holas restaurang.
Se fler bilder från internatet här
Vad ger ni maten för betyg?
– Det är garanterat den bästa skolmaten jag någonsin ätit. Det är jättegod mat, säger Robin medan Nicklas och Emilia nickar instämmande:
– Ovanpå det är personalen i köket jättetrevliga, säger Emilia.
Vad gör ni på helgerna?
– Vi umgås med de andra deltagarna. Vi kollar på film, spelar sällskapsspel och dataspel. Vi brukar också gå promenader, säger Emilia.
Vilka aktiviteter ordnas för de som bor på internatet?
– Deltagarassistenterna ordnar bland annat fika i grillkåtan, filmkvällar, pysselkvällar, spökvandring på Halloween och spelkvällar. LAN ordnas ibland av deltagare från kursen Indiespelutveckling och Spelmusik. Deltagare från Musikalstudion anordnar faktiskt även en bal här, berättar Nicklas.
Läs mer: Aktiv fritid på Hola folkhögskola
Vad har det betytt för er att bo här?
– Jag var en ensamvarg när jag kom hit. Mitt mindset då var att jag var här för att lära mig - inte skaffa vänner. Efter två veckor hade jag ofrivilligt fått nya vänner och jag är så glad att jag gick sommarkursen Summercamp. Den hjälpte mig att växa otroligt mycket, säger Nicklas.
Han fördjupar sitt resonemang:
– Jag hittade något jag ville göra: att jobba inom spelutveckling. Jag träffade också andra deltagare som accepterade mig som jag är. Jag behövde inte ha en ”persona”.
Även för Emilia och Robin blev internatlivet ett lyft på ett personligt plan.
– Jag fann ett nätverk av människor som jag delade intressen med. Jag vågade vara mig själv helt och hållet, säger Emilia.
– Att komma hit till en accepterande miljö har fått mig att våga ha mina egna åsikter och vara den jag vill vara. Förut levde jag under andras förväntningar bara för att passa in, säger Robin.
Vad tror ni att ni kommer ta med er från internattiden i framtiden?
– En värdefull erfarenhet av att ha bott i kollektiv. Jag vet hur jag vill hålla ordning i framtiden när jag flyttar till en helt egen bostad. Och jag har såklart fått vänner för livet, säger Robin.
Emilia är inne på samma spår.
– Vännerna jag fått för livet. Alla blir en del av en större familj här, säger hon.