Praktik mm för asylsökande läkare/vårdpersonal

Hej igen
Jag skrev till dig den 4 november apropå en intervju med dig i ST.

Jag hoppas det går bra med frågan om praktik för utrikes födda och utrikes utbildade läkare. Frågan gäller även sköterskor - den diskussionen har inte nått media lika mycket.
Läkare (och sjuksköterskor?) från EU och från utanför-EU har olika krav på kunskap för att börja arbeta.
Läs mera i nedanstående exempel från radions P 4.

Vår vän – läkaren från Afghanistan, som beskrevs i tidigare brev till dig har arbetat på klinik och egen klinik som allmänläkare i Afghanistan. Många år. Han är utbildad 7 år på Kuba. Han har läkarlegitimation. Han talar spanska, vanliga språk i Afghanistan samt engelska. Jag kan skicka hans cv – om det kan underlätta för er diskussion.
Han hittar ingen väg att gå och erbjuda sin kunskap mot en praktikplats.
Arbetsförmedlingen är inte intresserad, har inte beredskap för sådant.
Vem kan han då fråga?

Vad rekommenderar du – din landstingsgrupp?
Det finns nu över 3.000 asylsökande inom länet. Flera av dom är läkare / sjuksköterskor. Asylsökande har rätt att praktisera. De flesta har också rätt att arbeta med en särskild kod ”AT-UND”
Det finns också människor med uppehållstillstånd i länet.

Vilka kan ta emot och undersöka frågan?
Migrationsverket känner till människors yrkeskunskaper. Alla som söker asyl kallas till särskilt samtal där man bl a frågar om yrke och kunskaper. Det kallas ”mottagningens utredningssamtal”
Migrationsverket kan samarbeta med Landstinget i frågan.
I tidigare mailet beskrevs en annan metod som Västra Götaland använde.

Tacksam för återkoppling och många hälsningar från
Lotta Meurling
e-post: alotta.meurling@gmail.com
tel: 070 676 26 77

Sundsvall 9 december 2014

---------------------------
Från Radions P4:
Läkare från länder utanför EU vill börja jobba snabbare P4 8 december
lyssna på Tarek Bennur: Låt oss ha praktik
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6040896 (1:36 min)


Kan förbättra läkarsituationen.
Det är stor brist på fastanställda läkare på hälsocentralerna i länet, hälften av tjänsterna är vakanta. Samtidigt finns det utbildade läkare som vill jobba, men som inte får för att de inte läst tillräckligt mycket svenska.
Tarek Bennur bor i Sundsvall och har en läkarlegitimation från Ukraina. Han har fått den godkänd av Socialstyrelsen i Sverige men för att han ska få göra en provtjänstgöring som läkare i Sverige och få sin legitimation godkänd måste han läsa mer svenska. Här ställs det olika krav på läkare från länder inom EU och läkare från länder utanför EU. Tarek Bennur måste tillexempel få godkänt i svenska språkkurser på hög nivå, medan kraven inte alls är lika stora på läkare från EU-länder.
– De får börja jobba och kan plugga språket samtidigt. Vi andra måste läsa svenska i flera år innan vi kan börja jobba.
Tarek Bennur studerade till läkare i Ukraina på 90-talet och har sedan jobbat som läkare i Libyen. Sedan han kom till Sverige har han jobbat som tågvärd. Han pratar ryska, ukrainska, arabiska, svenska och engelska. Han säger att han inte har tid och möjlighet att läsa dom kurser i svenska som krävs av honom nu, utan tycker att landstinget ska hitta bättre lösningar, så att även läkare från länder utanför EU ska kunna börja jobba snabbare.
– Ta dem till en praktiksplats så de kan jobba samtidigt som de lär sig språket. Det blir dessutom billigare än att utbilda nya läkare.
Anna Ahlström
anna.ahlstrom@sverigesradio.se

Vad tycker läkarnas fackföreningar? P4 8 december
Lyssna: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=110&grupp=21736&artikel=6040146
Att läkarförbundet under 1990-talet drev på för att minska antalet platser på läkarutbildningen märks fortfarande inom sjukvården, där läkarbristen är stor och gör att hälsocentralerna blir beroende av stafettläkare. Men nu vill facket se fler utbildningsplatser.
Men för att öka antalet fastanställda läkare måste arbetsförhållandena förbättras, enligt Läkarförbundet.
– Många vittnar om att man har svårt att påverka sin arbetssituation på sina vårdcentraler. Då är det svårt att rekrytera, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet.
Lösningen vore att hitta ett sätt att göra de fasta tjänsterna mer attraktiva än att jobba på beställning några veckor som stafettläkare. För idag är det tvärtom.
– De få fast anställda som är kvar i en underbemannad verksamhet har ofta väldigt tunga arbetsvillkor. De får ta hand om de tyngsta patienterna och det nöter väldigt på personalen. Är det de villkoren som erbjuds är det kanske enklare att välja att vara konsult ett tag, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet.
P4 Västernorrland
p4vasternorrland@sverigesradio.se