Hållbar ekonomi 2018 ett luftslott?
Jag har lyssnat på landstingets presskonferens om hållbar ekonomi 2018. Har en hel del obesvarade frågor. Vilka kostnader är det som egentligen skenar? Hur kommer det sig att man väljer att lägga fram ett sparförslag att spara på BB och Barnklinikerna när syftet med besparingen är att inte vältra över skulden på nästa generation? Det är väl precis det man gör! Var kommer siffrorna för besparingarna ifrån, det är väl samma antal födslar och sjuka även om man ska åka 10-15 mil för att komma till sjukvård? Det tillkommer ju kostnader i Sundsvall om man ska ta emot fler patienter, hur stor blir den ökningen? Varför har man valt att inte titta på vården av äldre? Måste man inte effektivisera vården av den åldrande befolkningen, så att landstinget inte är i samma situation igen om tre år? (en gissning från min sida att det är det som urholkar ekonomin, har inte fått problembeskrivningen klar för mig) Har landstinget verkligen behov av så många chefer ~260st, går det inte att skapa en plattare organisation? Borde det inte vara kostnadseffektivare att t.ex samordna operationer på regional eller nationell nivå, dvs skicka patienter till Umeå eller Stockholm där man redan gör många operationer och dra ned på antalet operationssalar och göra Sundsvallssjukhus till ett normalt akutsjukhus?
Översikt
Alla svar
Svar: Hållbar ekonomi 2018 ett luftslott?
Hej Mattias!
Kostnaderna för inhyrd personal, nya dyra mediciner, sukvård för patienter som vi skickar till Umeå eller till andra landsting i landet är några av de viktigaste kostnadsposterna som ökat kraftigt.
Bedömningar från verksamhetsansvariga vid BB i Sundsvall är att man bör klara en förlossning till per dygn, om de blivande mammorna från Sollefteå skulle åka till Sundsvall. Om BB i Örnsköldvik skulle ta emot mammorna från Sollefteå skulle detta
också klaras med befintlig personal.
Självklart måste alla olika verksamheter ses över, även den medicinska verksamheten. Det ska också göras, främst inom uppdraget att sänka takten på kostnadsökningarna. I budget för 2015 har en uppräkning gjorts med 2 %, med den faktiska kostnadsökningen hittills iår ligger på 4 %. För varje % så ökar kostnaderna med ca 50 miljoner. Det är många olika saker som görs och planeras att göras inom specialistvården för att sänka kostnaderna. Åtgärder mot överbeläggningar är en viktig del. Att ha rätt personalkategori på varje arbetsuppgift är en annan. Att bli en mera attraktiv arbetsgivare är en tredje. Med den nya länsklinikorganisationen minskar antalet chefer, den nya organisationen har också till uppgift att se till att man jobbar så effektivt som möjligt med det uppdrag man har.
Det pågår en utveckling inom specialistvården där alltmer specialiseras. De sjukdomar/diagnoser som ett litet antal patienter har i varje län kommer att behandlas på allt färre platser i landet. Filosofin bakom detta är att ju oftare operationsteamet utför en viss operation, desto bättre kommer man att klara kvalitet och patientsäkerhet. Men många behandlingar både kan och ska göras nära patienten, det gäller främst de svårast sjuka äldre och de kroniskt sjuka patienterna.
Med vänlig hälsning
Ewa Back