Refeeding syndrom

Vid svår undernäring eller om patienten inte ätit på mer än 5 dagar är det viktigt att uppstarten av nutritionsbehandlingen sker försiktigt med en succesiv ökning av energi och protein för att undvika metabol överbelastning, så kallat Refeeding syndrom. Detta kan uppstå om undernärda personer ges mer näring än vävnaden förmår att metabolisera. Elektrolytrubbningar bidrar till utvecklingen av tillståndet, framför allt sjunker kalium, fosfat och magnesium i blodet.
Tänk på att dessa prover kan vara normala innan uppstart av nutritionsbehandling.

   Observera att även överviktiga personer kan vara undernärda.

 

Tecken på metabol överbelastning kan vara:

  • Elektrolytrubbningar i form av lågt kalium, fosfat eller magnesium (kontrollera prover innan och efter tillförsel av näring eller glukos)
  • Förhöjt p-glukos
  • Feber
  • Snabbt ökande vikt på grund av vätskeretention
  • Cirkulatoriska och respiratoriska förändringar, till exempelvis bröstsmärta, lungödem, takykardi, arytmier och hög andningsfrekvens

Bedöma risk för refeeding

Patienten har hög risk att utveckla refeeding om två eller fler av dessa kriterier uppfylls:

  • BMI < 18.5
  • Mer än 10% oavsiktlig viktförlust på 3–6 månaderna
  • Svält eller minimalt intag >5 dagar

eller om ett eller fler av dessa kriterier uppfylls:

  • BMI <16
  • Oavsiktlig viktförlust >15% de senaste 3–6 månaderna
  • Svält eller minimalt intag >10 dagar

Förebygga och behandla refeeding

  • Kontrollera kalium, fosfat och magnesium innan uppstart av nutritionsbehandling
  • Supplementera elektrolyter och tiamin  
    • Använd ”Refeedingpåse” (sök mall "Refeeding")
    • Supplementera i förebyggande syfte i två dagar. Avvakta därefter och följ fosfat, kalium och magnesium.
    • Fosfat under 0,8 mmol/l supplementeras
  • Trappa upp energitillförsel långsamt,
    • Starta på 10 kcal/kg/dygn*
    • Öka 5 kcal/kg/dygn* upp till fullt energibehov
    • Om fosfat sjunker 10-20% trots försiktig upptrappning, minska energiintaget till föregående nivå och avvakta ökning till dess att fosfat stabiliserats.
  • Följ allmäntillstånd samt tecken på ödem, feber, hög andningsfrekvens

* Vid mycket svår undernäring, BMI <14, viktförlust över 20% eller svält i mer än 15 dagar konsultera person med specialkompetens, exempelvis IVA-läkare eller dietist.

Uppföljning

  • Följ fosfat, kalium, magnesium, natrium, glukos, urea och kreatinin dagligen i en vecka och därefter varannan dag så länge behov av uppföljning kvarstår
  • Viktkontroll dagligen i en vecka
  • Vitala parametrar, blodtryck, puls, andningsfrekvens och saturation följs 2 gånger per dag under 3 dagar, sedan vid behov 
  • Klinisk bedömning: vätskebalans, ödem, hjärt- och lungfunktion, följs 2 gånger per dag under 3 dagar, sedan vid behov 

Vid parenteral tillförsel

  • Undvik att ge enbart glukos, det begränsar utrymmet för energi från fett, protein och andra näringsämnen som patienten behöver. Glukos ger också ett högt insulinpåslag vilket ökar risk för sjunkande elektrolyter.
  • Ge SmofKabiven i kontrollerad dos, se upptrappningsförslag ovan
  • Tillsätt alltid vitaminer och spårämnen, dvs Cernevit och Nutryelt

Vid intag per os

  • Supplementera utifrån behov exempelvis tiamin, fosfat, kalium
  • Fördela maten på flera små måltider 
  • Begränsa söta drycker och frukt-/bärsoppa som har högt kolhydrat-/sockerinnehåll, det minskar utrymmet för näringsrikare livsmedel
  • Prioritera proteinintaget
  • Servera gärna mjölkprodukter för extra protein och fosfor (t.ex. mjölk, fil, yoghurt, kvarg, keso)
  • Se över det totala energiintaget för rätt dosering om näringsdrycker serveras

Nutritionskortet (pdf)

Tillbaka till toppen