Nutritionsbehandling - allmänt
Riskbedömning för undernäring
Alla patienter ska riskbedömas vid
- inskrivning i slutenvård och
- vid besök i öppen poliklinisk vård.
Vid besök i primärvården riskbedöms patienter med förhöjd risk att drabbas av undernäring, tex
- äldre
- vid långvariga eller kroniska sjukdomar
- vid sväljsvårigheter
- vid depressionsproblematik
Riskbedömningen görs genom att fråga/kontrollera viktförlust och ätsvårigheter samt bedömning om patienten är underviktig.
- Oavsiktlig viktförlust?
- Ätsvårigheter, t.ex. aptitlöshet?
- Undervikt?
Beräkna BMI = vikt i kg/(längd x längd i m)
- < 70 år med BMI < 20 = underviktig
- ≥ 70 år med BMI < 22 = underviktig
Vid en eller flera riskfaktorer har patienten risk för undernäring. De patienter som bedöms vara i risk för undernäring ska utredas för att identifiera bakomliggande orsak och bedöma allvarlighetsgrad. Utredningen bör vara teambaserad och görs för att bedöma vilka åtgärder individen behöver.
Sjukdomsrelaterad undernäring går att förebygga och behandla, med positiva effekter på sjukdomen, allmäntillstånd, komplikationsrisk och vårdtid. Nutritionsbehandling har således både ett humanitärt och ett ekonomiskt perspektiv.
Val av nutritionsbehandling
Nutritionsbehandling bör alltid utgå från att använda befintlig tarmfunktion. Vanlig mat är basen. Flera måltider, kortare nattfasta, energi- och proteinberikning eller individanpassad konsistens och innehåll kan behövas.
När den vanliga maten inte räcker till kan näringsdrycker med en fullvärdig sammansättning delvis eller helt ersätta maten. Ibland räcker inte detta och kompletterande enteral eller parenteral nutrition behövs, se flik för Enteral nutriton.
Kom ihåg att alla tillförselvägar av nutrition kan kombineras – det viktiga är att patienten verkligen får i sig sitt dygnsbehov.
Vanliga missuppfattningar som att man inte blir hungrig om man får TPN eller att överviktiga patienter kan leva på sina fettlager är felaktiga. När risk för undernäring konstaterats bör mål för nutritionen sättas, energi- och proteinbehovet räknas ut. En individuell nutritionsplan dokumenteras, följs upp och överrapporteras till mottagande vårdgivare. Följ vikt för utvärdering av nutritionsbehandling. Läs mer i Riktlinje Nutrition – Förebygg och behandla undernäring, på nutritionssidorna på intranätet eller vårdgivarwebben eller på vårdhandboken (se länkar under rubriken Mer Information).
Vätske-, energi- och proteinbehov
Vätskebehov
Normalt vätskebehov hos en vuxen frisk person är 30 ml/kg/dygn men variationen är stor. Det är viktigt att kompensera eventuella vätskeförluster och att vara observant på att olika sjukdomstillstånd som diarré, hög feber och njursjukdom kan påverka behovet av vätska. I samband med vätskeretention är det viktigt att vara uppmärksam på intaget som eventuellt kan behöva begränsas.
Energibehov
- Normalt energibehov – 30 kcal/kg/dygn
- Sängbunden – 25 kcal/kg/dygn
- Rehabilitering – 35 kcal/kg/dygn
Energibehovet korrigeras om patienten är:
- Underviktig (+ 10 %)
- Överviktig (se formel under rubrik ”Korrigera behov vid övervikt”)
- 18-30 år (+ 10 %)
- > 70 år (-10 %)
- För varje grads temperaturhöjning (+ 10 %)
Hänsyn ska också tas till individuella förutsättningar i form av trauma, nutritionsstatus, lever- eller njursvikt. Vid kraftig inflammatorisk process går det inte att vända katabolismen, men patienten bör ändå tillförsäkras en adekvat energitillförsel. Vid osäkerhet, kontakta dietist.
Proteinbehov
- Risk för undernäring/undernäring – 1,2-1,5 gram/kg/dygn
- Friska vuxna – 0,8 gram/kg/dygn
- Friska vuxna från 65 år – 1,0 gram/kg/dygn
Korrigera behov vid övervikt
Vid övervikt (BMI>25) kan den kroppsvikt som motsvarar BMI=25 användas, med tillägg av 25 % av den överskjutande vikten. Denna korrigerade vikt används vid uträkning av både vätskebehov, energibehov och proteinbehov.
Initialt kan man förenklat använda formeln ((Längd – 100 ) kg + 30% av övervikten)
Kosttillägg
Kosttillägg är förstahandsvalet när intaget av vanlig mat inte räcker till för att täcka energi- och näringsbehovet. Om patienten klarar att äta mer än 50% av sitt näringsbehov kan intaget ofta täckas med hjälp av näringsdrycker, berikningspulver och fettemulsioner. I första hand väljs kompletta, mjölkliknande näringsdrycker med högt antal kcal och hög proteintäthet per ml.
| Näringsdrycker, energi- och proteintäta | Kcal/ml | Kcal/förp | Protein (g)/förp |
|---|---|---|---|
| Resource 2.0/2.0 + fibre | 2,0 | 400 (200 ml) | 18 |
| Fresubin protein energy | 1,5 | 300 (200 ml) | 20 |
| Fortimel Compact protein | 2,4 | 300 (125 ml) | 18 |
Mer information
Vätske- och nutritionskort för utskrift (pdf)
Regiongemensamma riktlinjen Nutrition - Förebygg och behandla undernäring
Vårdgivarwebb Västernorrland - Nutrition (rvn.se)
Information om nutrition finns även att hitta på regionens intranät.