Nutritionsbehandling - allmänt
Undernäring ökar risk för försämring av muskelfunktion, sårläkning och immunförsvar. Återhämtning fördröjs och risken för trycksår och fall ökar. Nutritionsbehandling syftar till att förebygga eller behandla undernäring. Målsättning är att täcka individens energi-, protein, närings- och vätskebehov.
Inom specialistvården ska alla patienter riskbedömas för undernäring vid:
- inskrivning i slutenvård och
- vid besök i öppen poliklinisk vård.
Vid besök i primärvården riskbedöms patienter med förhöjd risk att drabbas av undernäring, till exempel:
- äldre
- vid långvariga eller kroniska sjukdomar
- vid sväljsvårigheter
- vid depressionsproblemation
Riskbedömning för undernäring
Risk för undernäring bedöms genom att fråga/kontrollera om patienten har något av följande:
- Oavsiktlig viktförlust
- Ätsvårigheter, till exempel aptitlöshet
- Undervikt
Beräkna BMI = vikt i kg/(längd x längd i m)
- < 70 år med BMI < 20 = underviktig
- ≥ 70 år med BMI < 22 = underviktig
Vid en eller flera riskfaktorer har patienten risk för undernäring. Riskpatienter utreds för att identifiera bakomliggande orsaker och nutritionsåtgärder sätts in. Utredningen bör vara teambaserad och görs för att bedöma vilka åtgärder individen behöver. GLIM-kriterier kan användas för att ställa diagnos Undernäring, se mer i Socialstyrelsens Kunskapsstöd ”Att förebygga och behandla undernäring” under Mer information.
Sjukdomsrelaterad undernäring går att förebygga och behandla, med positiva effekter på sjukdomen, allmäntillstånd, komplikationsrisk och vårdtid. Nutritionsbehandling har således både ett humanitärt och ett ekonomiskt perspektiv.
Val av nutritionsbehandling
Nutritionsbehandling bör alltid utgå från att använda befintlig tarmfunktion. Vanlig mat är basen. Flera måltider, kortare nattfasta, energi- och proteinberikning eller individanpassad konsistens och innehåll kan behövas.
När den vanliga maten inte räcker till kan näringsdrycker med en fullvärdig sammansättning delvis eller helt ersätta maten. Ibland räcker inte detta och kompletterande enteral eller parenteral nutrition behövs, se sidor för Parenteral nutriton och Enteral nutrition.
Kom ihåg att alla tillförselvägar av nutrition kan kombineras – det viktiga är att patienten verkligen får i sig sitt dygnsbehov.
Vanliga missuppfattningar som att man inte blir hungrig vid tillförsel av parenteral nutrition eller att överviktiga patienter kan leva på sina fettlager är felaktiga. När risk för undernäring konstaterats dokumenteras en individuell nutritionsplan med mål för nutritionen och överraporteras till mottagande vårdgivare vid behov. Följ vikt för utvärdering av nutritionsbehandlingen.
Läs mer i riktlinjen Nutrition – Förebygg och behandla undernäring, på nutritionssidorna på intranätet eller vårdgivarwebben eller på vårdhandboken, se länkar under Mer Information.
Vätske-, energi- och proteinbehov
Vätskebehov
Normalt vätskebehov hos en vuxen frisk person är 30 ml/kg/dygn men variationen är stor. Det är viktigt att kompensera eventuella vätskeförluster och att vara observant på att olika sjukdomstillstånd som diarré, hög feber och njursjukdom kan påverka behovet av vätska. I samband med vätskeretention är det viktigt att vara uppmärksam på om intaget behöver begränsas.
Energibehov
- Normalt energibehov – 30 kcal/kg/dygn
- Sängbunden – 25 kcal/kg/dygn
- Rehabilitering – 35 kcal/kg/dygn
Energibehovet korrigeras enligt följande faktorer:
- Underviktig (+ 10 %)
- Överviktig (se formel under rubrik ”Korrigera behov vid övervikt”)
- 18-30 år (+ 10 %)
- > 70 år (-10 %)
- För varje grads temperaturhöjning (+ 10 %)
Hänsyn ska också tas till individuella förutsättningar i form av trauma, nutritionsstatus, lever- eller njursvikt. Vid kraftig inflammatorisk process går det inte att vända katabolismen, men patienten bör ändå tillförsäkras en adekvat energitillförsel. Vid osäkerhet, kontakta dietist.
Proteinbehov
- Risk för undernäring/utvecklad undernäring – 1,2-1,5 gram/kg/dygn
- Friska vuxna – 0,8 gram/kg/dygn
- Friska vuxna från 65 år – 1,0 gram/kg/dygn
Korrigering vid övervikt
Vid övervikt (BMI>25) används den kroppsvikt som motsvarar BMI=25 användas, med tillägg av 25 % av den överskjutande vikten. Denna korrigerade vikt används vid uträkning av både vätskebehov, energibehov och proteinbehov.
Alternativt sätt att räkna är att använda formeln:
(Längd – 100 ) kg + 30% av övervikten
Kosttillägg
Kosttillägg är förstahandsvalet när intaget av vanlig mat inte räcker till för att täcka energi- och näringsbehovet. Om patienten klarar att äta mer än 50% av sitt näringsbehov kan intaget ofta täckas med hjälp av näringsdrycker, berikningspulver och fettemulsioner. I första hand väljs kompletta, mjölkliknande näringsdrycker med högt antal kcal och hög proteintäthet per ml.
| Näringsdrycker, energi- och proteintäta | Kcal/ml | Kcal/förp | Protein (g)/förp |
| Resource 2.0 + fibre | 2,0 | 400 (200 ml) | 18 |
|---|---|---|---|
| Fresubin 2 kcal | 2,0 | 400 (200 ml) | 20 |
| Fresubin Protein Energy | 1,5 | 300 (200 ml) | 20 |
| Fortimel Compact protein | 2,4 | 300 (125 ml) | 18 |
Mer information
Regiongemensam riktlinje Nutrition - Förebygg och behandla undernäring (pdf)
Regionens intranät - Nutrition