Gemensamt mål ger bra vård för barn och unga med diabetes

- Vi tror att det beror på att vi arbetar i team där vi har samsyn, där alla säger samma saker till barnen och deras familjer, säger dietist Camilla Andersson i diabetesteamet.

Ett bra liv trots diabetes

Diabetesteamet i Örnsköldsvik som består av läkare, dietister, diabetessjuksköterskor och kurator, har omkring 50 patienter upp till 18 år gamla. Det finns olika typer av diabetes, men gemensamt för personer som drabbas är att de producerar för lite insulin, eller inget alls, vilket behövs för att cellerna i kroppen ska kunna ta upp socker från blodet.

- Vi vill lära patienterna att det går att leva ett bra liv trots diabetes. Att de kan göra allt som alla andra barn gör - om de sköter sig och tar hänsyn till vad de äter. Det märker vi att de gör när de får förståelse och kunskap. Därför jobbar vi väldigt mycket med undervisning och stöd till familjerna, säger barnläkare Owe Ljungdahl.

Långtidsblodsocker - en vanlig mätmetod

Ett blodprov som visar halten av HbA1c är en vanlig mätmetod och kallas ibland för långtidsblodsocker. Provet visar hur blodsockerhalten varit under de senaste tre till fyra månaderna och ger en bild av hur behandlingen fungerar.

- En stabil blodsockernivå är jätteviktig för att växa, fungera i skolan och vid fysisk aktivitet. De som har diabetes behöver kompensera för det insulin kroppen själv inte producerar och även ta hänsyn till det varje gång de äter, berättar Owe Ljungdahl.

- Som dietist jobbar jag därför mycket med att lära ut kolhydratberäkning och har skrivit ner mitt tänk i en manual, säger Camilla Andersson. Familjerna och alla på avdelningen har tillgång till manualen. När vi alla har och ger samma information är chansen större att vi lyckas med att till exempel få ner ett blodsockervärde.

Alla jobbar efter samma modell

Resultaten på barn och ungdomsmottagningen i Örnsköldsvik har de senaste åren varit så bra att de även har hållit föredrag om sitt arbete.

- Vi tror att framgången beror på att vi är så samkörda kring de mål patienten ska nå och att alla pratar samma språk. Inget ska bero på vem som är i tjänst, utan vi jobbar efter samma modell allihop, avslutar Owe Ljungdahl.

Om långtidsblodsocker:

• En frisk person utan diabetes har HbA1c under 35
• Det nationella målet för långtidsblodsocker hos barn och unga med diabetes typ 1 är 48, varav landsgenomsnittet ligger mellan 50–51
• I Örnsköldsvik låg medeltalet för alla patienter på 47 under 2021, vilket var bäst i landet
• Även barn- och ungdomsmottagningarana i Sundsvall och Sollefteå hade ett bättre genomsnitt än riket 2021

Källa: Nationella diabetesregistret årsrapport 2021

Mer om Nationella Diabetesregistret (ndr.nu)

Diabetes

Kolhydratberäkning

En person med typ 1-diabetes behöver ta insulin till alla sina måltider. Hur mycket beror på innehållet i maten och vad varje enskild person har för insulinbehov. Det är främst kolhydraterna i maten som höjer blodsockret, därför utgår man framför allt från kolhydratmängden för att räkna ut en insulindos. Det kallas för kolhydratberäkning.

Lågt blodsocker, hypoglykemi

När blodsockret sjunker under det normala området blir hjärnan påverkad. Förmågan att vara koncentrerad, tänka klart och kunna lösa problem minskar. Hjärnan skickar då signaler främst till levern att producera eget socker. Som biverkan till dessa signaler upplevs en så kallad känning vilket ofta innebär hjärtklappning, darrighet, blekhet och kallsvettning.

Högt blodsocker, hyperglykemi

Om insulindosen blir alltför låg leder det i först hand till för mycket socker i blodet med symptom som ökade urinmängder, ökad törst, ökad trötthet, svårt att tänka klart. Insulinbrist kan även leda till syrabildning och diabeteskoma.

Läs mer om diabetes och långtidsblodsocker på 1177: Blodprov: HbA1c - 1177 och Diabetes - 1177