Minskat förtroende för hälso- och sjukvården i Västernorrland under 2022

Lägre nivå än resten av riket

I enkäten uppger knappt hälften, 46 procent, av 1 150 slumpvis utvalda västernorrlänningar att de har ett stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet, vilket är lägst andel av samtliga regioner. Dock upplever en övervägande majoritet, 80 procent, att de har tillgång till den vård de behöver.

- Vi måste ta hälso- och sjukvårdsbarometern på allvar och analysera resultatet noggrant. I de nationella patientenkäterna ser vi ofta en annan bild, där patienterna är betydligt mer nöjda med hälso- och sjukvården än invånarna generellt. Vi behöver därför ta reda på och förstå varför de här mätningarna skiljer sig åt. Att våra invånare har tillgång till och förtroende för vården är naturligtvis jätteviktigt för att de ska kontakta vården när de behöver och för att de ska följa de behandlingsråd som ges, säger regionstyrelsens ordförande Glenn Nordlund (S).

Nationell tillbakagång

Under pandemin, 2020 och 2021, steg förtroendet för hälso- och sjukvården över hela landet, men nu syns en genomgående nationell tillbakagång i alla landets regioner.  För Region Västernorrlands del innebär det en minskning med 14 procent, från 60 till 46 procent, och är nu nere på 2017 års nivå. 29 procent av invånarna uppger i undersökningen att de varken har ett stort eller litet förtroende för sjukvården i sin helhet.

- Vi behöver fortsätta arbetet med en långsiktig kompetensförsörjning för att komma till rätta med bemanningsproblemen vilket idag påverkar tillgängligheten i vården och möjligheten till en fast vårdkontakt.  Men det handlar också om att utveckla samverkan och delaktighet för att bygga en ännu starkare intern stoltheten hos våra 7 000 medarbetare och utveckla ett starkare vi inom regionen. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer och vi behöver därför fortsätta fokusera på arbetet kring en god arbetsmiljö, säger regiondirektör Åsa Bellander.

Det egna hälsotillståndet påverkar förtroendet

De invånare som upplever att deras eget allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra har enligt rapporten generellt sett större förtroende för hälso- och sjukvården än de som upplever att deras allmänna hälsotillstånd är dåligt eller mycket dåligt. Generellt sett har män samt personer över 70 år större förtroende för hälso- och sjukvården jämfört med kvinnor samt yngre personer.

Drygt sju av tio invånare i vårt län har ett mycket stort eller ganska stort förtroende för vår hantering av Coronapandemin, vilket är något fler än föregående års mätning.

Väntetiderna behöver minska

40 procent av invånarna i Västernorrland anser att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är rimliga, vilket är en minskning med 10 procentenheter från föregående mätning. Genomsnitt för riket är 48 procent. Minst nöjd över väntetiderna för att få sjukhusvård är invånarna i länets södra del.

Motsvarande andel för länets hälso- och vårdcentraler är totalt 56 procent, en minskning med 11 procent. Här är det dock stor skillnad mellan närsjukvårdsområde norra där 71 procent menar att väntetiderna är rimliga, medan bara 43 procent av invånarna i närsjukvårdsområde väster tycker detsamma.

- Väntetiderna behöver självklart minska, men tillgången till vård handlar om mer än väntetider. Det handlar om att få kontinuerlig information från vården under pågående behandlingar, hjälp med egenvård och möjlighet att kunna få svar på frågor när man behöver. Det här är också delar som vi jobbar med på alla nivåer inom regionen och tillsammans med våra kommuner i omställningen till nära vård, säger Åsa Bellander.

Ska fortsätta utveckla digitala tjänster

79 procent av länets invånare är positivt inställda till att använda 1177:s e-tjänster. När det gäller att få vård, konsultation och behandling med hjälp av digital teknik är 42 procent positivt inställda, och 51 procent är positivt inställda till större möjligheter att vårdas hemma genom hembesök varvat med stöd av digital teknik.

- För att kunna möta alla invånares vårdbehov nu och i framtiden behöver vi fortsätta utveckla digitala tjänster och skapa bättre förutsättningar för egenvård. Då är det avgörande att invånarna känner sig trygga med olika typer av digitala tjänster. Vi ser exempelvis att de möjligheter vi skapade förra året till digitala läkarkontakter via 1177 uppskattas av våra invånare och det här är tjänster vi ska fortsätta utveckla utifrån ett patientperspektiv, säger Åsa Bellander.

Fakta

• Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som avser att fånga befolkningens attityder till, förtroende för och uppfattning om svensk hälso- och sjukvård.
• Nationellt omfattar årets undersökning 48 304 svar, som genomfördes med en mixad datainsamlingsmetod under två insamlingsperioder, vår och höst. 1 150 Västernorrlänningar svarade på enkäten.
• Undersökningsföretaget Indikator har genomfört undersökningen på uppdrag av samtliga regioner. Arbetet samordnas av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Läs mer om rapporten här: Hälso- och sjukvårdsbarometern 2022 | SKR