Regionens grönområden ska blomstra

Bättre, billigare och mer estetiskt

- Där jordmånen är näringsfattig kan vi låta växter stå kvar och fröa av sig för att på så sätt skapa en naturlig äng. Det är bättre för pollinerande insekter, billigare och mycket mer estetiskt, säger Per-Erik Bergman, förvaltningscontroller på regionfastigheter.

Region Västernorrland har en hel del gröna områden som hör till våra fastigheter, totalt rör det sig om drygt 800 000 m2 eller en yta på cirka 112 fotbollsplaner. Varje sommar behöver dessa områden klippas och skötas regelbundet.

- När jag övertog det övergripande ansvaret för två år sedan började jag inventera alla fastigheter för att se vilka förutsättningar som fanns för biologisk mångfald där och av vilket värde. På flera ställen såg jag att det växte fina ängsblommor som tyvärr bara klipptes ner, mest av gammal vana. Det satte jag stopp för, berättar Per-Erik Bergman.

Tillsyn, kärlek och omtanke

Vid sjukhusets i Örnsköldsvik växer numera vackra rosa-lila tjärblomster i de branta backarna bredvid gångvägarna. I slänten intill parkeringen vid vårdcentralen i Sundsvall får prästkragar breda ut sig och vid Barn- och ungdomshabiliteringen på Norrliden har gula ängar med fibbla ersatt grön gräsöken.

- Många har välkomnat detta och tycker att det vi gör är jättebra. Det handlar inte om att låta maskrosor och ogräs växa vilt, utan om att hitta växter med ett värde och jobba vidare med det bestånd som finns. Samt att ge det tillsyn och skötsel, säger Per-Erik Bergman.

Vad är syftet med att öka mångfalden av växer?

- Det är bra för bin, fjärilar och andra pollinerande insekter. Sedan är det ju mycket trevligare att se en blommande äng än en tråkig grön gräsyta, tycker jag. Vi kan sätta lökar som kommer tidigt och sedan så ängsblommor med olika blomningssäsong, på så sätt kan man skapa ett vackert blickfång genom hela sommaren. På vissa ställen ska vi fortsätta ha gräs, vi behöver bara komplettera det med mer biologiskt värdefulla områden där det går.

Är du nöjd med resultatet?

- Ja, det är jag. Det gäller att jobba med det som finns och prova sig fram. Vi har en del torra platser med mycket sand, där växer gräset dåligt. Om vi sår ängsblommor där som trivs i lite mager jordmån binder de ihop marken och gör den levande och fin för ögat. Att inte klippa håller även våra kostnader nere och det är också positivt.

Samarbete med Hola Folkhögskola

Linda Ellegaard Nordström

Per-Erik Bergman samarbetar med läraren Linda Ellegaard Nordström på Hola folkhögskola. Tillsammans utvecklar de idéer för att främja hållbar utemiljö och öka den biologiska mångfalden.

- Det ligger i tiden, fler och fler inser att vi behöver mångfald för att arter ska kunna överleva. Även vi människor är beroende av mångfalden för att kunna leva. På Hola vill vi odla växter och grönsaker som ger blickfång och inspiration åt besökare, och som förser restaurangen med färskt grönt till salladsbordet. Vi vill använda metoder som inte kräver fossila bränslen för att skötas och som dessutom binder kol i marken, säger Linda Ellegaard Nordström entusiastiskt.

På Hola har flera förslag tagits fram som förhoppningsvis kan bli verklighet de närmaste åren, till exempel:

• Kombinera planteringar med fleråriga grönsaker och blommor med ettåriga växter.
• Grönsaksland. I odlingen används bokashi, gjort på kaffesump och matrester från restaurangen, biokol och täckodling. Grönsakerna kan användas i Holas restaurang.
• Anlägga en blomsteräng. Växterna som sås in bör vara av inhemska, lokala ängsarter. Slås med lie av ekobruk i juni eller augusti (beroende på årsmån).
• Plantera ett flertal fruktträd och bärbuskar. Skörden delas mellan Holas kök och deltagarna som bor på internatet. Eleverna på ekobruk beskär både fruktträd och bärbuskar.
• Bostäder för vilda insekter. Sandbäddar för vilda bin. Borra humle- och insektshotell i dött virke, stockar och grova grenar, där de kan övervintra.
• Fågel- och fladdermusholkar. Bygga anpassade holkar, till exempel för flugsnappare som äter myggor och ugglor som äter möss och sork.