KOL generellt

Symtomutveckling kan ske mycket långsamt, patienten anpassar ofta sin livsstil och reagerar inte fullt ut på tilltagande symtom. Efterfråga luftvägssymtom aktivt hos personer med misstänkta KOL-symtom.

Diagnostik

KOL bekräftas genom att:

1. Med spirometri efter bronkdilatation påvisa FEV1/FVC < 0,7
2. I vissa fall påvisa att luftvägsobstruktionen inte normaliseras efter steroidbehandling. Samma gränser gäller numera för personer över 65 år. Reversibilitet: FEV1 ökar mer än 12 % och 200 ml.

Utvärdera hälsotillståndet (symtom) med COPD-assessment test – CAT

CAT-test (pdf) är ett snabbt och enkelt validerat test som rekommenderas för att mäta hälsotillståndet hos patienter med KOL. Testet kan användas regelbundet för att jämföra den långsiktiga utvecklingen av KOL- sjukdomen över tid. CAT-testet består av 8 frågor (0-5p/fråga), länk finns även i behandlingslinje KOL.

Stöd för tolkning av CAT (pdf)

Samsjuklighet

Bedöm och behandla samsjuklighet för den ökar risken för sjukhusinläggningar och mortalitet. De vanligaste komorbida tillstånden är:

• hjärt-kärlsjukdom (ca 50 %)
• astma (vanligaste diff. diagnosen). Kan förekomma samtidigt med KOL.
• ångest, depression och kognitiv svikt.
• osteoporos – använd FRAX för riskbedömning.
• lungcancer
• metabolt syndrom (ex. diabetes typ 2, lipidrubbningar, obstruktivt sömnapnésyndrom)

Syftet med KOL-behandling är

1. Symtomlindring och förbättrad livskvalitet
2. Förbättra lungfunktionen
3. Att minska exacerbationer, vars frekvens korrelerar till nedsatt lungfunktion och ökad dödlighet.

Icke-farmakologisk behandling vid KOL

I de nationella riktlinjerna för astma och KOL (översyn 2020) (Socialstyrelsen, pdf) och i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer (mars 2023) (pdf) betonas teamsamverkan med olika professioner för god vård vid KOL.

Interprofessionell samverkan och astma/KOL-mottagning

Interprofessionell samverkan rekommenderas i omhändertagandet av KOL- patienter. I teamet som stöttar patienten kan utöver läkare och astma-KOL sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator/psykolog ingå.

Fysisk aktivitet och träning

Fysisk aktivitet (kondition- och styrketräning) bör rekommenderas till alla med KOL, gärna med hjälp av fysioterapeut. Se även behandlingslinje KOL och länsövergripande vårdprogram KOL.

Mätning av fysisk aktivitet

Vid KOL och FEV1 < 80 % av normalvärde rekommenderas att fysioterapeut mäter fysisk kapacitet med 6 minuters gångtest.

Patientutbildning enskilt eller i grupp (KOL-skola)

Patientutbildning syftar till att ge patienten tillräcklig kunskap för att klara sin egenvård och sina aktiviteter i vardagen. Anhöriga bör erbjudas möjlighet att delta. KOL-skola erbjuds vanligen av primärvården i länet.

Andningsteknik och slemproblem

Motståndsandning respektive huffandning (luften stöts ut som att imma på en spegel) leder till effektivare ventilation och underlättar att få upp slem. Fysioterapeut kan lära ut dessa andningstekniker. Motståndsandning kan utföras med vattenflaska och slang eller PEP-mask.

Kostråd, nutrition

Undervikt och viktnedgång är vanligt och innebär en ökad risk för mortalitet. I studier har setts att mortaliteten ökar då BMI < 22. Åtgärder enligt länsövergripande vårdprogram KOL, kapitel nutrition. Dietistkontakt kan behövas.

Vaccination

Årlig influensavaccination och pneumokockvaccination med polysackaridvaccinet Pneumovax vid ett tillfälle. Revaccination mot pneumokocker kan övervägas efter minst 5 år till de med kraftigt nedsatt immunförsvar. För aktuell rekommendation avseende covid 19-vaccination, se Folkhälsomyndighetens webbplats.

 

Mer information

Länsövergripande vårdprogram med fokus på utredning och omvårdnad (pdf)

Nationella riktlinjer för astma och KOL (socialstyrelsen.se, pdf)

Behandlingsrekommendation vid KOL (lakemedelsverket.se, pdf)