EU pekar ut Botniska korridoren som ett projekt av gemensamt europeiskt intresse

I kommissionens förslag lyfts sträckan Umeå–Luleå–Oulu fram som en prioriterad del av den europeiska infrastrukturen. Detta erkännande understryker Botniska korridorens strategiska roll för att koppla samman norra Europa genom att stärka den gemensamma konkurrenskraften, säkerheten och industrins gröna omställning.

- Det här är en tydlig bekräftelse på att utbyggnaden av Botniska korridoren är viktig inte bara för Sverige utan för hela Europa. Att Umeå–Luleå och förlängningen till Finland nu prioriteras särskilt på EU-nivå öppnar dörrar för utökad medfinansiering och samarbete, vilket kommer att gynna industrin, miljön och områdena i anslutning till korridoren, säger Regionala utvecklingsnämndens tillika Botniska korridorens ordförande Jonny Lundin (C).

Förslaget innebär att EU kan medfinansiera utbyggnaden av exempelvis Norrbotniabanan anslutande järnvägar, hamnar och multimodala lösningar, som kan accelerera utvecklingen av en effektiv och hållbar transportkedja. Det stärker också Sveriges och Finlands position i det europeiska nätverket, med fokus på att minska utsläpp och förbättra konkurrenskraften för exportindustrier som skog, stål och gruvor.

Transporter mellan norra och södra Sverige

Samtidigt är det bekymmersamt att Sveriges längsta flaskhals – den 27 milen långa och nästa 100 år gamla järnvägen mellan Gävle och Härnösand – inte omnämns i förslaget. Det är en kritisk sträcka som idag begränsar kapaciteten och effektiviteten i hela korridoren och som är utpekad som Västernorrlands enskilt viktigaste utvecklingsfråga.

- En utbyggnad av Nya Ostkustbanan är helt avgörande för att resor och transporter mellan norra och södra Sverige ska kunna fungera effektivt, tillägger Lundin.

Regionsamarbetet Botniska korridoren är sedan 2023 organiserat på Region Västernorrland och samordnas härifrån via ordförandeskapet och ett kansli. Botniska korridoren samlar totalt sju regioner, de fyra nordligaste samt Region Gävleborg, Region Dalarna och Region Örebro län kring de gemensamma och viktigaste infrastrukturprioriteringarna med särskilt fokus på järnväg. Totalt representerar samarbetet 72 procent av landets yta vilket ger avtryck och gör skillnad på de nationella och europeiska arenorna, vilket EU-kommissionens förslag är ett kvitto på.

- Regionala utvecklingsnämndens riktade satsning på strategisk planering, där frågor som rör transportinfrastruktur ligger längst fram och är särskilt viktigt och prioriterat, gör att norra och mellersta Sverige och inte minst Region Västernorrland tar en större plats i Sverige och i Europa, påpekar Lundin.

Revidering av nationell transportplan 

Nu pågår revideringen av den nationella planen för landets transportinfrastruktur 2026–2037. Riksdagen har på inrådan av regeringen valt att avsätta hela 1 171 miljarder kronor till underhållet och utvecklingen av landets infrastruktur. Senast 30 september i år ska Trafikverket lämna över sitt förslag till hur budgeten kan fördelas mellan olika projekt, vilket regeringen ska ta ställning till och fastställa under våren eller sommaren 2026 efter en remissrunda, förhandlingar och avväganden.

- EU-kommissionens förslag och positionering är ett resultat av ett långsiktigt, sammanhållet och tydligt påverkansarbete där Västernorrland har varit och fortsatt är en vital och avgörande part, avrundar Henric Fuchs, strateg på Region Västernorrland och Botniska korridorens verksamhetsledare.