Bättre stöd för brukare på LSS-boende ska ge färre inläggningar på sjukhus

Idén bakom samverkansmodellen väcktes när Kristina Mårtensson, områdeschef för psykiatri och habilitering i Region Västernorrland och Miriam Elffors, enhetschef för LSS-sjuksköterskorna i Sundsvalls kommun, började prata. Nu har ett projekt för trygg och nära vård för personer som bor på LSS-boende tagit form. 

- Grundtanken var att förbättra omhändertagandet av gruppen med neuropsykiatrisk problematik. Vi såg att vi behöver samverka mer för att hjälpa patienterna i förebyggande syfte, säger Kristina Mårtensson.

Miriam Elffors håller med. Hon berättar att det ofta är svårt för de som bor på LSS-boende och har neuropsykiatriska funktionshinder att själv ta kontakt med vården. Även för LSS-sköterskorna som företräder brukarna är det ofta tidskrävande att hitta rätt i vården. 

- Följden kan bli att brukarna inte får vård i tid och i värsta fall behöver läggas in på sjukhus i onödan. Men genom ett bättre samarbete kan vi sätta in rätt insatser utan att patienten behöver bli allvarligt sjuk, säger hon.

Mäta resultaten

Projektledaren är anställd av Region Västernorrland och heter Annelie Rosfjäll.

- Vården ska vara personcentrerad. Det betyder att den ska planeras utifrån varje individ, som ska ha möjlighet att vara delaktig i sin vård. De flesta brukare på LSS-boende representeras av en LSS-sjuksköterska vilket är en trygghet för dem, säger hon.

Under november startas piloten mellan LSS-boende och den psykiatriska specialistvården. Det handlar om att införa samverkande patientträffar, där brukaren själv har möten tillsammans med LSS-sjuksköterskan, sin kontaktperson från psykiatrin och andra professioner som bedöms viktiga för patientens vård.

- Några utvalda brukare, ca tio personer, i den psykiatriska slutenvården deltar i piloten. Vi kommer att följa dem under några månader och genom att jämföra antalet inläggningar och kontakter med sjukvården kan vi mäta effektmålen, säger Annelie Rosfjäll.

Färre sjukhusinläggningar

Arbetsmodellen bygger på ett autentiskt fall, som handlar om en person som upprepade gånger varit inskriven på psykiatrisk avdelning.

- När det skapades ett team runt brukaren, där alla resurser samordnades, var det tydligt att patienten blev inlagt betydligt färre gånger. Projektgruppen vill därför testa denna modell på flera brukare, säger Annelie Rosfjäll.

Projektet innebär även ett utökat samarbete mellan Region Västernorrlands habilitering och kommunens rehab, liksom att LSS-sjuksköterskorna får en särskild konsultationstid med läkare i primärvården. Även det ska bidra till att fånga upp tidiga signaler och på så sätt undvika inläggningar på psykiatrin.

En god och nära vård

LSS-projektet är en del av den nationella satsningen på god och nära vård.

I Västernorrland pågår just nu ett antal projekt och utvecklingsarbeten inom God och Nära vård-programmet och gemensamt för alla är att de bygger på utökat samarbete mellan Region Västernorrland och länets kommuner.

Några av grundbultarna i samarbetet är att vården i första hand ska vara preventiv och förebygga allvarlig ohälsa. Den ska utgå från individen, snarare än vårdgivarna, och därmed göra att patienten kan påverka sin egen vård och känna trygghet.