Vad är EBV?

Då jag mot förmodan själv måste ange tyngden i det jag hittat, använder jag den internationella graderingen av evidens som bl a SBU rekommenderar: GRADE:

Hög
Det  är  mycket  osannolikt  att  framtida  forskning  kommer  att  ha   betydelse  för  skattningen  av  effekt  och  dess  tillförlitlighet.

Måttlig
Framtida  forskning  kommer  sannolikt  att  ha  betydelse  för   skattningen  av  effekt  och  dess  tillförlitlighet.  Skattningen  kan   eventuellt  komma  att  ändras.

Låg
Det  är  högst  sannolikt  att  framtida  forskning  har  betydelse  för   skattningen  av  effekt  och  dess  tillförlitlighet.  Det  är  mycket   möjligt  att  skattningen  kommer  att  ändras.

Mycket  låg
Skattningen  av  effekten  är  mycket  osäker.

Familjeläkare Umefjords utmärkta länksamling rekommenderas mycket starkt.

Jag vet att jag kan ta kontakt med Landstinget Västernorrlands resursgrupp för EBV via intranätet eller boka tid med en sjukhusbibliotekarie för att få råd i min sökstrategi.

Hur sökningen ska göras beror på vad resultatet ska användas till. Om jag är verksamhetschef eller kvalitetsansvarig inom sjukvården går jag grundligt tillväga, vilket förstås tar längre tid.

Om jag har ett patientfall att lösa, där patientens problem är av ovanligt slag, eller jag av andra orsaker snabbt behöver få en överblick över det aktuella kunskapsläget, gör jag en enklare, snabbare, sökning. Om frågeställningen gäller omvårdnad eller patientupplevelser görs en annan sökning.

Översätt frågan till engelska
Jag översätter i vart fall min frågeställning till engelska sökbara termer, t ex “antibiotic”, “prematurity” och ”premature rupture of membranes”.
För att hitta rätt sökord kan jag använda SweMeSH, som översätter svenska ord till engelska MeSH-termer (Medical Subject Headings).

För att få snabb överblick över det aktuella kunskapsläget är sökning via Google förvånansvärt användbart. Självklart får jag många träffar på "skräp" på detta sätt – något som kan kraftigt begränsas genom att använda den vetenskapliga Google-varianten Google Scholar. Det finns också en variant av Google som gör anspråk på att söka på evidensbaserade hemsidor
Jag måste ändå kritiskt syna materialet i sömmarna – vem har producerat informationen? – kan den vara vinklad? – och det allra mesta är förstås inte evidensgraderat.

Kunskapsöversikt
Om jag vill gå systematiskt och grundligt tillväga så är mitt mål att hitta en relativt färsk kunskapsöversikt som redan är evidensgraderad, det vill säga någon har redan på ett systematiskt sätt granskat den forskning som finns och sammanställt alltihop i en översikt.

Jag börjar därför med att se om SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har skrivit något om min frågeställning. Hittar jag svaret hos SBU så finns det en evidensgradering färdig och oftast dessutom en utvärdering som är anpassad till den svenska sjukvården. SBU har sökning på fritext men lättast hittar jag under fliken Rapporter.

Finkamma databaserna
Om jag inte hittar svaret hos SBU "finkammar" jag de viktigaste databaserna systematiskt på medicinsk information i en sökning via SUMSearch. Använd MeSH-termer som du kontrollerar med knappen MeSH.  Nedanför sökfältet kan avgränsningar göras för att fokusera sökningarna.

Fler alternativ finns
Om jag inte är nöjd efter sökning via SUMSearch blir nästa steg att se om den brittiska motsvarigheten till SBU, NICE kan ha sammanställt forskning kring min frågeställning. Sökfunktionen är välgjord och självinstruerande.

En annan databas som svarar på kliniska frågor genom att använda principer från EBV är TRIP Database (Turning Research Into Practice)
Om jag inte fått svar på min frågeställning via ovanstående hemsidor bör jag gå vidare med sökning i specialiserade databaser:

För psykiatri
PsycInfo

För sjukgymnastik
PEDro
Amed
Cinahl

För arbetsterapi
OTSeeker

För omvårdnad
Joanna Briggs Institute

Redovisa när du är klar

När jag har fått svar på min frågeställning bör jag redovisa mitt systematiska arbete så att var och en som läser det kan se hur jag gjort

I första delen beskriver jag enkelt och konkret den rekommenderade praktiska handläggningen med angivande av evidensgrad för varje steg.

I andra delen redovisar jag bakgrunden till frågeställningen (Introduktion), vilka sökord jag använt och i vilken databas jag använt dem (Metod) samt hur många sökträffar jag erhållit jämte hur många som varit relevanta (Resultat).

Slutligen spånar jag kort kring betydelsen av detta och konsekvensen av föreliggande evidens (Diskussion) samt redovisar vilka sökträffar/källor jag använt (Referenser).

En bra minnesregel kan vara att tänka på DIKE:

Diagnos (Patient/Problem)
Till exempel gravid kvinna med vattenavgång i graviditetsvecka 27.

Intervention
Till exempel att antibiotika ges.

Kontroll (Jämförelse)
Till exempel att antibiotika inte ges.

Effekt
Till exempel att riskerna för fostret minskar (sepsis, död, extrem prematuritet).

Att arbeta enligt metoden evidensbaserad vård innebär, att jag använder enkla systematiska verktyg för att hitta svaret på problemet jag stöter på i arbetet med att hjälpa andra.

Verktygen (och systematiken) är att FIKA:

• vara nyfiken på ”sanningen”
• kunna formulera en Frågeställning
• göra en smart Informationssökning i en databas
• Kritiskt granska / värdera de evidens jag hittar
• Applicera resultatet, det vill säga använda min erfarenhet och sunda förnuft när jag vårdar/hjälper min patient.
  

Forskningen gör framsteg hela tiden, i en accelererande takt. Resultaten från forskningen sköljer över oss ur fler och fler olika kanaler samtidigt. Vi blir överväldigande av den hela tiden ökande mängden information, eftersom vi har ett ansvar att hålla oss uppdaterade med ny kunskap. Samtidigt försöker vi hitta mer eller mindre effektiva strategier för att klara den allt svårare uppgiften att hänga med i informationsflödet.

Samtidigt som forskningen accelererar ställs större krav på oss:
Socialstyrelsen kräver att vården arbetar mer strukturerat med kvalitet, patienter läser på om forskningen och utmanar oss med frågor vi ibland inte kan besvara eftersom de verkar mer pålästa än vi själva och vårt landsting sätter press på oss för att bromsa de allt större vårdkostnaderna samtidigt som läkemedelsföretag bombarderar oss med statistik och slutsatser från olika studier.

Det kan kännas hopplöst att stå hjälplös i en allt starkare informationsstorm, men det är då evidensbaserad vård kan erbjuda verktygen att bli fri, trygg, nyfiken och effektiv genom att vi:

• förblir immuna mot marknadsföring från läkemedelsindustrin
• med god säkerhet kan bemöta våra välinformerade patienters funderingar
• har roligt när vi snabbt kan besvara våra egna kliniska frågeställningar
• tar reda på vad som verkligen är till gagn för våra patienter
• kan se vilka av klinikens rutiner som inte har stöd i forskning
• fortsätter använda vårt sunda förnuft och vår erfarenhet i mötet med patienterna.