150 miljarder satsas i Västernorrland – Nu behövs större statligt ansvarstagande
2025-06-17 15:03
Västernorrland står inför historiska investeringar inom grön omställning, hållbara bränslen och försvar. Satsningarna väntas skapa upp till 14 000 nya jobb och bidra med 24 miljarder kronor till BNP fram till 2035. Men är det rimligt att länets kommuner ska bära en så stor del av kostnaden?
Idag, 17 juni, lanseras rapporten “Samhällsekonomisk vinst, kommunal risk – lärdomar från den gröna omställningen i Västernorrland”, framtagen av Region Västernorrland i samarbete med WSP och Anders Axelsson. Rapporten visar att det görs investeringar på över 150 miljarder kronor i Västernorrland – men också på allvarliga obalanser i hur ansvar och risker fördelas.
– Västernorrland kan bli Sveriges nästa tillväxtmotor. Men för att vi ska lyckas krävs en ny modell där stat, regioner och kommuner delar på riskerna och vinsterna, säger Jonny Lundin (C), ordförande för regionala utvecklingsnämnden i Region Västernorrland.
Gröna omställningen och satsningarna på försvar pågår i länet
- Företaget RES investerar i fossilfritt flygbränsle i Ånge.
- Bioraffinaderiet i Östrand utvecklas vidare.
- Liquid Wind satsar i både Örnsköldsvik och Sundsvall.
- Försvar och försvarsindustri är starka i regionen, med utökningen av I21 i Sollefteå samt mångmiljardordrar till BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.
Fler exempel hittar du i rapporten.
Kostnader för samhällsservice
Rapporten synliggör en rad utmaningar i hur skatteintäkter fördelas. Av framtida skatteintäkter från de nya satsningarna går hela 90 procent till staten, medan endast 10 procent återinvesteras i de kommuner där etableringarna sker. Detta samtidigt som kommunerna står för kostnaderna som medföljer för att satsningarna ska kunna ske. Däribland framtagande av industrimark, utbyggnad av nödvändig infrastruktur, vatten och avlopp med mera. Kommunerna har även ansvar för att investera i att service, bostäder och attraktiva livsmiljöer ska skapas, samtidigt som intäkterna behäftas med risk och kommer i framtiden.
– Det är ett omfattande skifte som kräver snabba, koordinerade insatser. Kommunerna förväntas agera offensivt, men utan att ha tillräckliga resurser, säger Anders Axelsson, WSP.
- Det finns idag väldigt små kommunala incitament att bidra till industriomställningens tillväxt, säger Annika Wallenskog och fortsätter: Det har skett en förskjutning där kommuner tar ett allt större ansvar för primärt statliga uppgifter såsom arbetsmarknad och näringsliv, vilket ger en skev ekonomisk fördelning mellan stat och kommun. En lösning kan vara att låta etableringskommunerna få behålla en del av arbetsgivaravgifterna.
Den globala utvecklingen, med fokus på grön omställning, klimatkris och geopolitisk osäkerhet, skapar en ny politisk verklighet. Staten och offentliga aktörer spelar nu en större roll än tidigare för att möjliggöra industrins omställning.
Erik Lövgren (S), kommunstyrelsens ordförande Ånge påpekar också vikten av att näringslivet tar ett ansvar i samhällsbygget:
- Jag delar analysen i rapporten och menar att också näringslivets ansvar är viktigt. I Ånge kommun har vi tre enorma projekt där allt bara tuffar på. Det har gått under radarn för att energin som behövs finns på plats. Vi har försökt hålla nere kostnaderna för etablering, vi investerar exempelvis inte i förhand. Sammanfattningsvis så rullar den gröna omställningen på men det är orimligt att 90 procent av skatteintäkterna går till staten.
Behövs nya modeller
I ljuset av detta behövs en ny statligt understödjande industripolitik som bättre matchar dagens utmaningar:
- Klassificera särskilt stora och/eller strategiska investeringar.
- Aktivera en statlig mottagningsstruktur för dessa investeringar.
- Lättnader i det finansiella överskottsmålet.
- En ny modell för att dela det finansiella ansvaret mellan stat och kommuner.
– Sverige står inför en ny tid där stat och näringsliv måste samarbeta bättre för att säkra en hållbar och framgångsrik industripolitik, avslutar Anders Axelsson, WSP.