Färre blodprover kan ge bättre vård - IVA-läkare leder nationell studie
2026-05-29 09:00
Färre onödiga prover kan ge mindre obehag för patienterna, frigöra tid för vårdpersonalen och samtidigt minska vårdens klimatpåverkan. Det är målet med en nationell forskningsstudie som nu pågår på intensivvårdsavdelningen i Sundsvall.
Studien leds av Erik Svensk, överläkare på intensivvårdsavdelningen i Sundsvall och doktorand vid Karolinska institutet. Totalt deltar 37 intensivvårdsavdelningar på sjukhus runt om i Sverige.
Det handlar om att minska rutinmässig provtagning inom intensivvården, exempelvis blodprover, blodgaser och lungröntgen.
– Tidigare har prover ofta tagits enligt fasta rutiner, ibland inför skiftbyten, utan att det alltid varit medicinskt nödvändigt. Nu arbetar vi mer individanpassat och tar prover utifrån patientens behov, säger Erik Svensk.
Mängder av onödigt blod
Forskning visar att omkring 30 procent av alla blodgasprover inom intensivvården tas rutinmässigt och skulle kunna undvikas. Genom att minska onödig provtagning hoppas vården kunna skapa flera vinster samtidigt.
Totalt sett handlar det om åtskilliga liter blod som tas från patienter utan att det egentligen är nödvändigt. En begränsning skulle innebära färre stick, mindre obehag och mer individanpassad vård. Samtidigt kan arbetssättet frigöra tid för vårdpersonalen och minska belastningen i det dagliga arbetet.
– Om vi kan minska sådant som inte tillför nytta för patienten frigör vi både tid och resurser till det som verkligen är viktigt, säger Erik Svensk.
Minska klimatavtryck
Studien, som har den formella titeln WICH-ICU, Wise Choices in the ICU, kan också ge positiva effekter för miljön. När färre prover tas minskar användningen av exempelvis plasthandskar, provrör och annat engångsmaterial.
Om resultaten är positiva kan arbetssättet på sikt användas bredare inom svensk sjukvård.
Fakta: Kloka kliniska val
- Studien som bedrivs av Erik Svensk är en del av det bredare arbetet med Kloka kliniska val – ett växande arbetssätt inom svensk sjukvård som handlar om att använda vårdens resurser mer träffsäkert och evidensbaserat.
- Fokus ligger på att undvika åtgärder som ger liten eller ingen nytta för patienten.
- Arbetssättet bygger på forskning, medicinsk nytta och dialog mellan patient och vårdpersonal.
- Målet är en säkrare, mer individanpassad och hållbar vård. Initiativet används inom flera områden i vården, exempelvis provtagning, läkemedelsbehandling och bilddiagnostik.
- Det bygger på internationella initiativet Choosing Wisely, som fått allt större genomslag även i Sverige.