Roger Westerlund och Fredrik Granholm.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Roger Westerlund och beredskapsöverläkare Fredrik Granholm.

Film: ”Regionen vill bidra, men många frågor återstår” - Hälso- och sjukvårdsdirektören om beredskapssjukhus

2026-08-26 11:16

Region Västernorrland är positiv till beredskapssjukhus och vill bidra till Sveriges beredskap. Men innan ett beslut kan fattas måste Socialstyrelsen först svara på grundläggande frågor om uppdrag, bemanning, ansvar, kapacitet och långsiktig finansiering.

I den här filmen berättar tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör Roger Westerlund och beredskapsöverläkare Fredrik Granholm hur regionen arbetar med frågan om beredskapssjukhus.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur beredskapssjukhus kan stärka hälso- och sjukvårdens förmåga vid höjd beredskap och krig. Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget i mars 2027. Arbetet pågår fortfarande och det finns ännu ingen färdig nationell modell.

Ett viktigt nationellt uppdrag

– Det här är ett mycket viktigt uppdrag. Det handlar om att öka regionernas och hälso- och sjukvårdens förmåga att ta hand om det som kan hända vid höjd beredskap och krig, säger Roger Westerlund.

Ett vanligt missförstånd i debatten är, enligt Roger Westerlund, att Region Västernorrland skulle vara passiv eller ointresserad av att arbeta för ett beredskapssjukhus i länet. Han betonar att regionen deltar aktivt i arbetet och har lämnat ett eget strategiskt underlag till Socialstyrelsen.

– Vi är verkligen aktiva och med i det arbete som Socialstyrelsen driver. Vi har också lämnat ett eget underlag om hur ett beredskapssjukhus i Västernorrland skulle kunna utformas, säger Roger Westerlund.

Fyra alternativ som grund för fortsatt dialog

Regionens underlag beskriver fyra möjliga alternativ. De ska inte ses som färdiga beslutsunderlag, utan som olika sätt att använda länets samlade resurser beroende på vilka krav staten kommer att ställa.

Alternativen berör bland annat lokaler och beredskapsinfrastruktur i Sollefteå, regional bemanning, befintlig vårdförmåga i Örnsköldsvik och en kombination av flera lösningar.

– Vi saknar fortfarande svar på vilket vårduppdrag ett beredskapssjukhus ska ha, vilken kapacitet som förväntas och hur snabbt verksamheten ska kunna aktiveras. Därför har vi beskrivit olika scenarier utifrån de resurser som finns i Västernorrland, säger Fredrik Granholm.

Roger Westerlund understryker att alternativen har tagits fram för att ge Socialstyrelsen kunskap om regionens förutsättningar. Förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet och den nationella modellen behöver kunna anpassas efter bland annat geografi, infrastruktur och befintlig vård.

Inget beslut om Sollefteå är fattat

Sollefteå sjukhus har nämnts i regeringens uppdrag som ett exempel på ett sjukhus som särskilt ska beaktas. Det innebär däremot inte att Sollefteå redan har utsetts till beredskapssjukhus. Socialstyrelsen behöver först precisera kraven och analysera hur en sådan förmåga kan byggas upp.

– Det här behöver vi analysera tillsammans med Socialstyrelsen. Det kan handla om funktioner i Sollefteå, Örnsköldsvik och Sundsvall för att skapa så stor förmåga och redundans som möjligt, säger Fredrik Granholm.

Bland frågorna som återstår finns vilken verksamhet som ska bedrivas i fredstid, hur bemanningen ska lösas, hur verksamheten ska ledas och vem som ska bära det långsiktiga ekonomiska ansvaret. Även Försvarsmaktens och Natos planering samt tillgången till vägar, järnvägar och annan infrastruktur kan få betydelse.

Lokaler är inte samma sak som vårdförmåga

I underlaget till Socialstyrelsen betonas att tillgång till lokaler, operationssalar och vårdplatser inte automatiskt innebär att det finns en fungerande vårdverksamhet. För faktisk vårdförmåga krävs framför allt personal, men också utrustning, läkemedel, diagnostik, logistik, ledning och teknisk försörjning.

– Om vi bara flyttar personal från ett sjukhus till ett annat har vi flyttat vårdförmåga, inte skapat någon ny. Det som efterfrågas är en verklig kapacitetsökning, säger Fredrik Granholm.

Bemanningen är därför en av de mest avgörande frågorna. Vid kris eller krig kan samtliga sjukhus i länet behöva upprätthålla eller öka sin egen kapacitet. En förstärkning på en plats får inte ske genom att andra delar av sjukvården samtidigt försvagas.

Regionens beslutade vårdstruktur gäller

Regionens arbete med beredskapssjukhus utgår från den politiskt beslutade sjukhusstrukturen. Enligt Roger Westerlund finns ingen motsättning mellan att genomföra fattade beslut och samtidigt bidra aktivt i Socialstyrelsens utredning.

– Vi är intresserade, vi tycker att frågan är mycket viktig och vi vill vara med och driva arbetet. Samtidigt måste vi förhålla oss till de politiska beslut som är fattade i länet. Jag tror att det går att göra båda delarna, säger Roger Westerlund.

Beredskapsarbetet pågår redan

Oavsett vad Socialstyrelsens utredning leder till arbetar Region Västernorrland redan med att stärka sjukvårdens beredskap. Verksamheterna arbetar bland annat med kontinuitetshantering, kapacitetsökning, försörjning samt utbildning och övning.

– Vi måste kunna hantera störningar i vardagen och samtidigt kunna skala upp vår kapacitet vid en allvarlig kris eller ett krig. Framöver blir utbildning och övning en allt viktigare del, säger Fredrik Granholm.

Arbetet omfattar både primärvård och sjukhusvård. Bakgrunden är det försämrade säkerhetsläget i Europa och behovet av att snabbare bygga upp Sveriges civila försvar.

– Vi har det allvarligaste säkerhetsläget på mycket länge. Därför behöver vi bygga upp det civila försvaret i högre takt, och sjukvårdens beredskap är en viktig del av det arbetet, säger Roger Westerlund.

Vill bidra till hela Sveriges beredskap

Både Roger Westerlund och Fredrik Granholm betonar att Region Västernorrland har goda förutsättningar att bidra till en stärkt regional och nationell beredskap. För att gå vidare behöver Socialstyrelsen tydliggöra bland annat uppdrag, kapacitet, bemanning, ansvar och långsiktig finansiering.

– Vi är positiva till att medverka och vill tillsammans med Socialstyrelsen hitta en lösning som skapar så stor beredskapsförmåga som möjligt, både för Västernorrland och för hela Sverige, säger Fredrik Granholm.

Roger Westerlund betonar regionens ansvar att bidra till Sveriges beredskap och motståndskraft.

– Det handlar ytterst om att värna fred, frihet och trygghet, säger han.

Här kan du ta del av hela samtalet med Roger Westerlund och Fredrik Granholm.


Tillbaka till toppen