Från Sundsvall till krigets Ukraina - erfarenheter som regionen tar hem

Resan började den 31 juli. Åtta medarbetare från Region Västernorrland körde genom Europa, via Polen och över 100 mil vidare till Ukrainas sydöstra delar. Fordonen hämtades i Sundsvall, Hudiksvall och Söderhamn och överlämnades på olika platser i Ukraina.

Med på transporterna fanns också medicinteknisk utrustning som Region Västernorrland skänkt, liksom många lådor och meter fisknät. En del av näten hade samlats in av Länsstyrelsen i Västernorrland. En annan del kom från en privat fiskare i Gnarp.

I Ukraina används fisknäten bland annat som skydd mot drönare. Utanför Zaporizjzja såg delegationen hur nät hade spänts upp mellan gatlyktor.

För Anders Segebo, servicedirektör och ordförande för Region Västernorrlands program för civilt försvar, blev resan en tydlig påminnelse om hur snabbt förutsättningarna kan förändras.

– Den viktigaste erfarenheten är att vi är väldigt oförberedda som nation och samhälle för den här typen av händelser.

Flytta verksamheter under mark

En av sakerna som fastnade hos Anders Segebo var hur mycket vardagsliv som fortfarande pågår i de ukrainska städerna.

Människor går till jobbet. Restauranger håller öppet. Barn går i skolan. Samtidigt är kriget ständigt närvarande. Delegationen hörde bombningar och såg drönare i luften. Flyglarm förekom återkommande. Ändå fortsatte vardagen runt omkring.

I Zaporizjzja besökte gruppen bland annat en skola som byggts helt under mark. Skolan byggdes på nio månader och omkring 700 barn undervisades där. Ovan jord syns bara ett mindre hus som döljer ingången till den underjordiska skolan.

Delegationen besökte också ett barnsjukhus. Där fick de se barn så unga som fem år som hade skadats av splitter. Föräldrarna visste inte vad som skulle hända med deras barn. Besöket blev en stark påminnelse om krigets konsekvenser för civilbefolkningen.

I Kyjiv blev krigets omfattning synlig på ett annat sätt. Det centrala torget Majdan är prägtal av kriget, bland annat genom ett växande minnesmärke med ukrainska flaggor och porträtt för stupade soldater,

För Marte Hjulstad, enhetschef för regionens kommunikationsfunktion i stöd och service, blev den digitala infrastrukturen en annan viktig erfarenhet.

I Ukraina används den statliga digitala tjänsten Diia för en rad offentliga tjänster, Digital State. Via appen eller webbplatsen kan invånarna ha kontakt med myndigheter och få service, oavsett var de är. Den kan samla dokument som körkort, födelsebevis, pass. Man kan till och med gifta sig i appen.

Exemplet visar hur offentliga tjänster kan behöva fungera när människor inte längre kan ta sig till myndigheter eller när lokaler och verksamheter inte kan användas som vanligt. Ukraina har inte gått över till papper och penna och analoga reservrutiner, de innoverar och går vidare i den digitala utvecklingen.

– När man måste vara mobil kan man inte bygga sin trygghet på pärmar och papper. Det behöver gå att komma åt viktiga uppgifter snabbt, säger Marte Hjulstad.

Även kommunikationen med invånarna sker i stor utsträckning digitalt.

- Jag frågade borgmästaren i Kushuhum hur de kommunicerar med invånarna. Många av de som bor kvar möts i skyddsrummet där kommunen nu också har sina lokaler. Men han sa att sociala medier är viktiga kanaler för att nå också de som idag är interna flyktingar.  Jag ser att vi i Region Västernorrland kan lära av erfarenheterna och hur vi behöver rigga för att kunna nå alla invånare när krisen uppstår.

Samverkan behöver fungera i praktiken

Efter besöken återsamlades de åtta deltagarna och pratade om vad de hade sett och vilka idéer de kunde ta med sig hem. Under resan växte engagemanget och samtalen började handla om nya planer och om hur samarbetet i Västernorrland kan utvecklas.

Samverkan återkom i diskussionerna. Regionen är beroende av många andra aktörer för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet i en kris – bland annat kommuner, Länsstyrelsen, myndigheter och andra organisationer.

Det innebär att roller och arbetssätt behöver vara tydliga och att aktörerna behöver kunna agera tillsammans och fatta snabba beslut när det är nödvändigt.

För Anders Segebo handlar beredskapsarbetet därför inte bara om att ta fram planer.

– Vi måste bli snabbare mellan ord och handling. Vi måste öka tempot när vi ska fatta beslut.

Erfarenheterna från Ukraina tas nu med in i Region Västernorrlands fortsatta arbete med civil försvar och beredskap. Det handlar bland annat om att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet även när lokaler skadas, personal behöver flytta eller de ordinarie kommunikationsvägarna inte fungerar.

 

Beredskapsveckan 2026

Det här är det första reportaget i en serie om Region Västernorrlands krigsberedskap. I kommande delar följer vi upp fler av de erfarenheter och frågor som väcktes under resan till Ukraina.

Samtidigt pågår just nu Beredskapsveckan som arrangeras av Myndigheten för civilt försvar. Den har syftet att sprida information och stärka människors kunskap om motståndskraft inför kriser och ytterst krig.

Årets Beredskapsvecka är den tionde sedan starten 2017. Temat ”Du är en del av Sveriges totalförsvar” lyfter att hela samhället har en roll i Sveriges samlade beredskap.

På hemsidan krisinformation.se har svenska myndigheter samlat information om kris- och krigsberedskap för invånare i Sverige.