Noterat från regionfullmäktige 29 april

Aktuell beskrivning av det ekonomiska läget

Ekonomidirektör Dick Rytterdahl inledde dagens regionfullmäktige med att beskriva det ekonomiska läget för Region Västernorrland. I korta drag var slutsatsen att ekonomin för 2025 gått bättre än budget och att likviditeten varit god. Men situationen framöver är fortsatt osäker, med många beroenden i omvärlden som regionen inte råder över.

- Regionen kommer under de närmsta åren att behöva bestämma färdriktning - allt från vilka investeringar som ska ske på ny teknik inom digitalisering och medicinteknik, vilka delar av vårt fastighetsbestånd som ska följa med in i framtidens vårdsstruktur och vilka strategiska fastighetsinvesteringar som ska göras eller inte göras. Och på toppen av det kommer betydande investeringar inom civilt försvar, framtvingade av såväl klimatförändringar som kris och krig och allt det här hastar och går inte att sätta på väntelistan.

"Inte råd att inte ha råd"

Dick Rytterdahl citerade även Carl von Clausewitz, ibland kallad krigets teoretiker, och framförde några av hans teorier, bland annat betydelsen av att ha ekonomiska reserver, inte bara för att kunna öka styrkan i ett visst ögonblick, utan också för att täcka upp för det oförutsedda som aldrig helt kan behärskas.

- Carl lyfte fram betydelsen av enkelhet och att inte försöka vara överallt samtidigt. I kris och krig är den som är tvåa den som förlorar. Den verksamhet vi ansvarar för är inget undantag - och Västernorrland fyller en central roll i den NATO-kontext vi befinner oss i. Vi har helt enkelt inte råd att inte ha råd.

Nyckelfrågan framöver kommer enligt ekonomidirektören att vara vad som ska prioriteras och hur finansiering av detta ska ske.

- Det är ett arbete som kräver tuffa beslut och tydlig inriktning av er i fullmäktige, underströk Dick Rytterdahl.

Årsredovisning 2025

Regionfullmäktige fastställde Region Västernorrlands årsredovisning för 2025.

Året visar överlag goda resultat inom flera områden, bland annat ekonomi, regional utveckling och arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt visar uppföljningen att fler åtgärder krävs för att nå alla mål – särskilt inom kompetensförsörjning och inom tillgänglighet, kontinuitet och produktivitet i hälso- och sjukvården.

Under året har flera förändringsarbeten startat eller fortsatt, med fokus på att bromsa kostnadsutvecklingen i vården samt hantera bemannings- och driftsutmaningar. För hälso- och sjukvården pågår bland annat omställningen till nära vård, med primärvården som nav, ökad tillgänglighet och fler öppna vårdformer. Arbetet har fått en stabil start men kräver fortsatta insatser kommande år.

Inom regional utveckling rapporteras god samverkan med andra aktörer och effektiv hantering av utvecklingsmedel. Behovet av utbyggd fysisk och digital infrastruktur samt hållbar kollektivtrafik är fortsatt viktigt för länets utveckling. Även arbetet med civil beredskap och digitalisering har utvecklats enligt plan, men kräver fortsatt långsiktigt arbete.

Det ekonomiska resultatet för året uppgår till minus 73 miljoner kronor. Om värdeförändringar i kapitalförvaltningen räknas bort är resultatet plus 168 miljoner kronor, vilket är betydligt bättre än både budget och resultatet för 2024.

Nya ersättningar för digitala vårdtjänster

Regionfullmäktige beslutar att följa Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommendation om nya gemensamma ersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården.

Digitala vårdtjänster utgör en allt större del av primärvårdens totala vårdutbud. SKR lyfter i sitt meddelande att digital vård – när den används på rätt sätt – förbättrar tillgänglighet, effektivitet och kapacitet i hälso- och sjukvården. Rekommendationen innehåller tre nivåer för utomlänsersättning:

• digital läkarkontakt - 435 kronor
• digital kontakt med psykolog, kurator eller psykoterapeut - 405 kronor
• digital kontakt med annan legitimerad sjukvårdspersonal - 235 kronor

Ersättningarna inkluderar patientavgift och kostnader för provtagning och medicinsk service. Regionerna ska också ställa tydliga krav för att en digital kontakt ska ge ersättning.

Tydligare regler för ersättning i primärvården

Regionfullmäktige har beslutat om en villkorsändring i Uppdrag primärvård 2026. Syftet är att tydliggöra vad som räknas som ersättningsgrundande, kvalificerad sjukvård.

Till exempel ska triagering, rådgivning och vidarehänvisning – oavsett yrkeskategori – inte räknas som vårdbesök. Dessa kontakter likställs med samtal till 1177 eller via TeleQ och ger därför inte ersättning.

Förlängning av resurstillskott till folktandvården

Regionfullmäktige beslutar att tilldela Folktandvården 16,2 miljoner kronor för att möjliggöra ett fortsatt arbete med påbörjade satsningar. Regionfullmäktige beslutade under våren 2025 att tilldela Folktandvården ett tidsbegränsat resurstillskott om 37 miljoner kronor i syfte att öka produktionen, förbättra tillgängligheten samt skapa bättre arbetsvillkor för medarbetarna.

Då beslutet om resurstillskott fattades hade en stor del av verksamhetsåret redan passerat. Flera av satsningarna kunde därför påbörjas först under det tredje kvartalet och effekterna kommer i huvudsak att realiseras under 2026. Den sammanlagda kostnaden uppgick under 2025 till 20,8 miljoner kronor. Förvaltningen ser det därmed som nödvändigt att under 2026 få disponera den outnyttjade delen på 16,2 miljoner kronor av 2025 års resurstillskott.

Utredning om idéburen drift av sjukhuset i Sollefteå

Regionfullmäktige har bifallit en motion från Centerpartiet om att undersöka möjligheten till idéburen drift av Sollefteå sjukhus.

Region Västernorrland ska därför genomföra en så kallad Request for information (RFI) under 2026 eller så snart som möjligt, för att ta in information inför en eventuell framtida upphandling.

Kompletteringsbudget kopplade till strukturförändringarna

Regionfullmäktige hade två ärenden som omfattade medel kopplade till genomförandet av strukturförändringar inom hälso- och sjukvården.

De beslutade strukturförändringar inom hälso- och sjukvården i syfte att skapa en mer långsiktigt hållbar vårdstruktur kräver omställningsmedel. Bland annat ett antal investeringar i lokalanpassningar och medicinteknisk utrustning. Dessa investeringar, totalt cirka 70 miljoner kronor, ingick inte i regionplan 2026–2028, då tillräckligt beslutsunderlag inte förelåg vid tidpunkten för planens fastställande.

Dessutom krävs av samma anledning medel för omställning gällande kostnader för avveckling av personal som inte följer med till annan ort, flyttkostnader för medarbetare som omplaceras, insatser för omskolning, vidareutbildning samt annan kompetensutveckling. De preliminärt beräknade omställningskostnaderna uppgår till cirka 60 miljoner kronor under perioden 2026–2028.

För att säkerställa att förändringsarbetet kan genomföras enligt plan behöver finansiering beslutas i detta skede, trots att kostnadsbedömningarna ännu är preliminära.

Hans Wiklund (V), Else Ammor (Sjvp), Martin Andersson (SD), Joachim Jonsson (KD) samt Robert Thunfors (-) yrkade alla på återremiss av de två ärendena.

- Det här är ett alldeles för dåligt underlag att fatta beslut på, menade Hans Wiklund.

- Utredning om beredskapssjukhus behöver inväntas och beaktas innan beslut om kostsamma investeringar kan göras, tyckte Else Ammor.

- Det behövs en specificering av kostnader i den här storleksordningen innan beslut kan tas, sa Robert Thunfors.

Efter votering uppfylldes kravet om minst 23 röster för återremiss med siffrorna 39-28. Därmed minoritetsremitterades ärendena för ytterligare beredning av förvaltningen.

Interpellationsdebatt och enkla frågor

Ett ovanligt stort antal interpellationer och enklare frågor ställdes till bland annat regionstyrelsens ordförande Sara Nylund (S) och till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Kristina Nilsson (S) och omfattade ämnen som ”Vad har hänt med allergivården i regionen?” till ”Varför är inte regionens hjärtstartare registrerade?” och ”Vill regionstyrelsens ordförande öppna Härnösands sjukhus?”

Den sista interpellationen för dagen kom från Hans Wiklund (V) och han ställde frågan om regionen avser att ansöka om att bli en pilot för att sjukhuset i Sollefteå kan bli ett beredskapssjukhus i framtiden?

- Utåt verkar majoriteten intresserade, men i nämnder och styrelse bromsar ni ledamotsinitiativ kopplade till att bromsa pågående strukturförändringar. Hur tänker ni där?

Sara Nylund (S) svarade att ett första möte har hållits med Socialstyrelsen och att det är intressant för Region Västernorrland att få veta mer om vad och hur ett beredskapssjukhus är tänkt att vara.

- Det är stor diskrepans mellan innehållet i en presskonferens och ett faktiskt beslut och uppdrag. Nu har vi haft ett inledande möte med Socialstyrelsen och det första de sa när vi klev in i rummet var att de inte svarar på några frågor, utan hänvisar till den muntliga redovisningen de ska göra 15 augusti. Jag tycker att det blir oansvarigt att sätta vårt pågående arbete på paus när vi har så pass lite information att gå på i nuläget.

Interpellationsdebatten kan ses på webbsändningen på rvn.se i sin helhet.

Protokoll kommer

Texten ovan innehåller ett litet urval av punkterna på dagordningen. Nästa fullmäktige hålls 16 och 17 juni.

Du hittar alla möteshandlingar här: Region Västernorrland - Sammanträdeshandlingar (rvn.se)
Protokollet publiceras på rvn.se när det justerats.
Du kan se hela sammanträdet i efterhand: Region Västernorrland - Regionfullmäktige via webb-tv