Ny rapport från Patientnämnden – När ”gammal är äldst” inte längre räcker

- De vanligaste klagomålen handlar om bristande bedömningar, otydliga behandlingsbeslut, svag uppföljning och problem kring läkemedel och ansvarsfördelning mellan vårdgivare, säger förvaltningschef Marléne Jonsson i patientnämnden.

Kvinnor är överrepresenterade i ärenden kopplade till vård och kommunikation, medan män oftare förekommer i ärenden kring tillgänglighet och organisation. Närståendes roll för denna grupp är allt viktigare för att klagomål ska lyftas till patientnämnden.

- Drygt hälften av ärendena kommer från närstående. Det säger mycket om hur beroende många äldre är av stöd för att deras upplevelser ska nå fram, säger Marléne Jonsson.

Motstridiga besked skapar oro

I ärendena som rör ”Undersökning och bedömning” respektive ”Diagnos” återkommer upplevelser kring brister i bedömningens omfattning, uppföljning av symtom och möjlighet till medicinsk utredning.

- Flera beskriver att initiala bedömningar inte fångat upp symtomens allvar eller att förändringar i patientens tillstånd inte lett till fördjupad utredning. Detta skapar osäkerhet kring vårdens prioriteringar och förtroende för processen.

Flera ärenden gäller patienter som sökt akut vård men där allvaret inte uppmärksammats vid första besöket. Ärenden visar också att patienter ibland får motstridiga besked eller olika bedömningar mellan vårdgivare, vilket skapar osäkerhet.

Information som inte räcker till

När det gäller ”Behandling” handlar klagomålen ofta om bristande uppföljning, varierande arbetssätt och behandlingar som inte upplevts anpassade efter individens behov. Detta gäller både primärvård och specialistvård.

- Patienter och närstående beskriver situationer där behandlingar inte upplevts tillräckliga, att det inte följts upp strukturerat eller inte anpassats efter patientens individuella behov och förutsättningar.

Ett återkommande tema är att patienter och närstående efterfrågar tydligare information om syfte, effekt och risker vid olika behandlingsalternativ.

Ärendena som rör ”Läkemedel” visar återkommande brister i ordination, uppföljning och hantering av läkemedel inom flera delar av vårdkedjan – slutenvård, primärvård och kommunal omsorg.

- Flera fall beskriver situationer där ändringar i läkemedelsbehandling genomförts utan tydlig motivering eller utan planerad uppföljning, vilket i vissa fall lett till att patientens tillstånd försämrats, säger Marléne Jonsson.

Vill bli lyssnade på

Rapporten visar att många klagomål inte handlar om enskilda misstag, utan om brister i samverkan och ansvarsfördelning mellan olika aktörer.

- I flera ärenden upplevs att ansvar förskjuts mellan aktörer och att ingen tar ett sammanhållet helhetsgrepp, vilket är problematiskt.

Närståendes kontakter med patientnämnden ökar i takt med att patienternas behov blir större. Många beskriver svårigheter att få respons från vården, särskilt när patienten själv har svårt att föra sin talan.

- Det som efterfrågas är - att bli lyssnad på, att få sina iakttagelser tagna på allvar och att få vara delaktig i vården av sin anhöriga, avslutar Marléne Jonsson.

Om Patientnämnden

• Patientnämnderna bedriver lagreglerad verksamhet med uppdrag att ta emot klagomål och synpunkter från patienter och närstående avseende offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
• Utifrån synpunkter och klagomål ska patientnämnderna bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar.

Länk till rapporten: När ’gammal är äldst’ inte längre räcker rapport-nar-gammal-ar-aldst-inte-langre-racker.pdf