Hur gör jag en smart sökning?
Hur sökningen ska göras beror på vad resultatet ska användas till. Om jag är verksamhetschef eller kvalitetsansvarig inom sjukvården går jag grundligt tillväga, vilket förstås tar längre tid.
Om jag har ett patientfall att lösa, där patientens problem är av ovanligt slag, eller jag av andra orsaker snabbt behöver få en överblick över det aktuella kunskapsläget, gör jag en enklare, snabbare, sökning. Om frågeställningen gäller omvårdnad eller patientupplevelser görs en annan sökning.
Översätt frågan till engelska
Jag översätter i vart fall min frågeställning till engelska sökbara termer, t ex “antibiotic”, “prematurity” och ”premature rupture of membranes”.
För att hitta rätt sökord kan jag använda SweMeSH, som översätter svenska ord till engelska MeSH-termer (Medical Subject Headings).
För att få snabb överblick över det aktuella kunskapsläget är sökning via Google förvånansvärt användbart. Självklart får jag många träffar på "skräp" på detta sätt – något som kan kraftigt begränsas genom att använda den vetenskapliga Google-varianten Google Scholar. Det finns också en variant av Google som gör anspråk på att söka på evidensbaserade hemsidor
Jag måste ändå kritiskt syna materialet i sömmarna – vem har producerat informationen? – kan den vara vinklad? – och det allra mesta är förstås inte evidensgraderat.
Kunskapsöversikt
Om jag vill gå systematiskt och grundligt tillväga så är mitt mål att hitta en relativt färsk kunskapsöversikt som redan är evidensgraderad, det vill säga någon har redan på ett systematiskt sätt granskat den forskning som finns och sammanställt alltihop i en översikt.
Jag börjar därför med att se om SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har skrivit något om min frågeställning. Hittar jag svaret hos SBU så finns det en evidensgradering färdig och oftast dessutom en utvärdering som är anpassad till den svenska sjukvården. SBU har sökning på fritext men lättast hittar jag under fliken Rapporter.
Finkamma databaserna
Om jag inte hittar svaret hos SBU "finkammar" jag de viktigaste databaserna systematiskt på medicinsk information i en sökning via SUMSearch. Använd MeSH-termer som du kontrollerar med knappen MeSH. Nedanför sökfältet kan avgränsningar göras för att fokusera sökningarna.
Fler alternativ finns
Om jag inte är nöjd efter sökning via SUMSearch blir nästa steg att se om den brittiska motsvarigheten till SBU, NICE kan ha sammanställt forskning kring min frågeställning. Sökfunktionen är välgjord och självinstruerande.
En annan databas som svarar på kliniska frågor genom att använda principer från EBV är TRIP Database (Turning Research Into Practice)
Om jag inte fått svar på min frågeställning via ovanstående hemsidor bör jag gå vidare med sökning i specialiserade databaser:
För psykiatri
PsycInfo
För sjukgymnastik
PEDro
Amed
Cinahl
För arbetsterapi
OTSeeker
För omvårdnad
Joanna Briggs Institute
Redovisa när du är klar
När jag har fått svar på min frågeställning bör jag redovisa mitt systematiska arbete så att var och en som läser det kan se hur jag gjort
I första delen beskriver jag enkelt och konkret den rekommenderade praktiska handläggningen med angivande av evidensgrad för varje steg.
I andra delen redovisar jag bakgrunden till frågeställningen (Introduktion), vilka sökord jag använt och i vilken databas jag använt dem (Metod) samt hur många sökträffar jag erhållit jämte hur många som varit relevanta (Resultat).
Slutligen spånar jag kort kring betydelsen av detta och konsekvensen av föreliggande evidens (Diskussion) samt redovisar vilka sökträffar/källor jag använt (Referenser).