Att upptäcka diabetes typ 1 hos barn
2023-11-14 10:29
Varje år får cirka 900 barn diagnosen diabetes typ 1. Sjukdomen är kronisk, ofta med ett akut insjuknande där symtomen kan kommer smygande. Diagnosen kan alltså vara lätt att missa, vilket kan få svåra konsekvenser. Här reder barndiabetessköterskan ut begreppen tillsammans med chefläkaren.
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutar att producera eget insulin. Insulinet är ”nyckeln” som behövs för att socker i blodet ska kunna komma in i kroppens celler och ge dem energi. Utan insulin får cellerna ingen näring och blodsockerhalten stiger.
- När blodsockret blir för högt försöker njurarna bli av med överskottet av socker genom att producera mera urin. Stora urinmängder behöver kompenseras med stort vätskeintag och här har vi det första varningstecknet för diabetes typ 1; barnet dricker mycket och kissar mycket. Barn som varit torra kan exempelvis plötsligt börja kissa på sig, berättar Theodor Nygren, barndiabetessköterska på barnmottagningen vid sjukhuset i Sollefteå.
Viktnedgång vanlig
När bristen på insulin gör att kroppen inte får någon näring från kolhydrater försöker den kompensera det genom att i stället bryta ned fett. När cellerna förbränner mycket fett bildas en typ av syror som kallas ketoner. För mycket ketoner kan leda till ketoacidos, syraförgiftning, och skada kroppen.
- Här ser vi nästa varningstecken, barnet tappar vikt. Ibland tänker man som förälder eller läkare att den ökade törsten kanske beror på värmen. Viktnedgången sker smygande, så en förälder kanske inte ser det, men någon som ser barnet mer sällan ser viktnedgången tydligt. Magsmärta är vanlig vid ketoacidos vilket kan sätta fokus på magen i stället för en diabetesmisstanke, säger Theodor Nygren.
Enkel diagnossättning
Vi har alltså tre tydliga symtom; barnet kissar mycket, barnet dricker mycket och barnet tappar vikt. Ändå händer det att hälso- och sjukvården missar debut och diagnos av barndiabetes.
- Ett enkelt stick i fingret och ett urinprov är allt som behövs för att fastställa en diabetesmisstanke. Visar de proverna högt glukos och höga ketoner är diagnosen nästan alltid diabetes. Patienten ska då akut till en barnklinik för vidare handläggning. En sådan remiss får inte fördröjas utan man ska ringa närmaste barnklinik och berätta om barnet, och att barnet och remissen är på väg, säger Theodor Nygren.
Avvikelser och lex Maria
Chefläkarna inom verksamheten för kvalitet och patientsäkerhet (KP), har på senare tid på olika håll i regionen sett avvikelser kring diagnos av diabetes som liknar varandra.
- De avvikelserapporterna handlar om små barn som har drabbats av diabetes där vården inte tillräckligt snabbt har uppfattat vad det handlar om. Det har uppstått fördröjningar och risker för allvarlig vårdskada som också har anmälts till IVO enligt lex Maria, säger Henrik Salo, chefläkare.
När KP utreder ärenden utgår de från tre grundfrågor;
- Vad var det som hände?
- Varför hände det?
- Vad kan sjukvården göra för att undvika att det händer igen?
KP utgår från en systemsyn, och vi letar inte efter ”syndabockar” utan försöker genomlysa systemet – det vill säga rutiner, flöden och annat som kan ändras för att undvika återupprepning av en negativ händelse. När vi ser återkommande avvikelser kring samma sak agerar vi för att minska risken för återupprepning. Och när det gäller barn och diabetes typ 1 är det enkelt att rutinmässigt ta ett stick i fingret och mäta blodsockret för att bekräfta eller utesluta diagnosen, avslutar Henrik Salo.