Fortsatt stor ekonomisk osäkerhet för landets regioner
2025-05-19 16:42
2025 väntas bli ytterligare ett ekonomiskt kärvt år med svagt negativt resultat för landets regioner. Det konstaterar Sveriges Regioner och kommuner (SKR) i vårens ekonomirapport som publicerades under måndagen.
Dick Rytterdahl, ekonomidirektör i Region Västernorrland, delar bedömningen som SKR gör i sin analys.
– Vi lever i osäkra tider som påverkar ekonomin i samhället negativt och vi har en demografisk utveckling som driver kostnaderna för landets regioner. Vi står inför fortsatt stora utmaningar som kräver anpassningar och omställning. Om vi ska lyckas med att långsiktigt få vår ekonomi i balans är det helt nödvändigt att det pågående effektiviseringsarbetet fortsätter enligt plan, säger han.
Mer normala pensionskostnader
I år är pensionskostnaderna för landets regioner och kommuner tillbaka på mer normala nivåer. Men intäkterna i form av skatter och generella statsbidrag räcker inte till för att skapa positiva ekonomiska resultat.
Regionernas ekonomi har stått inför stora utmaningar de senaste åren. Först pandemin, som krävde omfattande verksamhetsomställningar och satte personalen under hård press. Därefter har inflationen lett till både tillfälliga kostnadsökningar för pensioner och varaktiga kostnadsökningar för andra varor och tjänster.
Positiv utveckling - men negativ prognos
Region Västernorrland har nu gjort sin första fördjupande ekonomiska prognos för 2025 och den indikerar ett resultat som både är sött och salt. Prognosen efter första kvartalet visar en positiv utveckling - men ändå ett negativ resultat på sista raden jämfört med budget.
– Vi har ett balanskravsresultat som är 227 miljoner kronor bättre än budget. Samtidigt ger den globala ekonomiska turbulensen en kraftig negativ påverkan på våra finansiella tillgångar vilket gör ett minusresultat på sista raden.
Kostnaderna sjunker för verksamheterna
För 2025 har regionen budgeterat ett negativt resultat på 334 miljoner kronor. Prognosen efter första kvartalet visar på ett kraftigt förbättrat resultat på verksamhetsnivån. Oron på de finansiella marknaderna har dock resulterat i orealiserade negativa kurseffekter på regionens finansiella tillgångar med en halv miljard kronor.
Regionstyrelsen ordförande, Sara Nylund (S), är glad över att kostnadsutvecklingen i regionens verksamheter sjunker, inte minst när det gäller kostnaderna för inhyrd personal och administration.
”Går i rätt riktning”
– Vi ser en tydlig, långsiktig och positiv trend där kostnadsutvecklingen går i rätt riktning och att våra beslut ger effekt. Nu måste vi tillsammans orka hålla i och fortsätta vårt omställningsarbete. Det är helt nödvändigt om vi ska klara av att möta de stora demografiska förändringarna där sjukvårdskostnaderna för våra äldre invånare fortsätter att öka samtidigt som kompetensförsörjningen utmanar alltmer, säger Sara Nylund.
2024 gjorde regionen ett underskott på 272 miljoner kronor - att jämföra med det budgeterade balansresultatet på minus 851 miljoner kronor. I bokslutet åberopade RVN synnerliga skäl för att inte återställa hela det negativa balanskravsresultatet. Detta eftersom den exceptionellt höga inflationen påverkade pensionskostnaderna med nästan 650 miljoner kronor.
God ekonomisk hushållning
– Med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, bedömdes det inte möjligt att återställa hela det negativa balanskravsresultatet från de senaste åren inom tre år och samtidigt upprätthålla en ändamålsenlig verksamhet. Vi har hanterat den här frågan om ekonomisk återställning av underskotten öppet och transparent och på ett likartat sätt som många andra regioner och kommuner gjort, säger Dick Rytterdahl.
SKR understryker i sin ekonomirapport att de stora demografiska förändringarna de kommande åren med en svagare befolkningstillväxt, färre personer i arbetsför ålder och en allt större andel äldre får stora konsekvenser för både regioner och kommuner. För regionernas del är det enligt SKR viktigt att regionerna fortsätter med omställningen av hälso- och sjukvården.
Statsbidragen behöver värdesäkras
SKR budskap till staten är att det krävs långsiktiga planeringsförutsättningar, värdesäkring av statsbidragen och en minskad detaljstyrning. Statens detaljerade styrning av välfärden bidrar till ökad administration, sämre arbetsmiljö och minskad utvecklingskraft konstaterar SKR som poängterar att den statliga styrningen behöver bygga på tillit.