Från kala barnsalar till varma bad – stor utveckling inom förlossningsvården

- Varje förlossning är unik och naturligtvis en jätteviktig stund för alla inblandade. Idag har vi väldigt stort fokus på delaktighet och vi strävar alltid efter att familjen ska få vara tillsammans så mycket som möjligt, säger Erica Hagman enhetschef på förlossning, BB och gynekologisk avdelning i Sundsvall.

Till det bättre

Förr i tiden var det inte särskilt hemtrevligt på avdelningen, stora kala salar och inga tavlor eller gardiner var standard. Erica Hagman menar att på den fronten har mycket förändrats till det bättre.

- Det är väl fortfarande kanske inte helt som hemma, men vi försöker ge alla familjer egna rum att vara tillsammans i. Sedan är det andra detaljer som blivit bättre som kan betyda mycket för trivsel och välmående. Till exempel värmeskåp för att värma handdukar att svepa runt det nyfödda barnet innan det läggs på mammans mage, varma bad som ger smärtlindring eller den som förväntas få en okomplicerad födsel kan välja vattenfödsel, säger hon.

Vattenfödsel ger många positiva fördelar. Bland annat ger värmen i vattnet bra smärtlindring och det är ett naturligt sätt för bebisen, som kommer ifrån vatten i livmodern, att också födas ut i vatten. Man har även sett att det kan ge snabbare förlossningsförlopp och färre grad två-bristningar.

Först ut på nya sjukhuset

Den 8 september 1975 satte värkarna i gång på den då 24 åriga Ann-Sofie Berggren från Timrå, några timmar senare föddes Anna som det allra första barnet på det då helt nya sjukhuset i Sundsvall.

- Vi kom in vid åttatiden och redan klockan 22.06 var Anna ute. Jag minns inte så mycket mer av själva födseln. Lite senare kom några män i kostym från sjukhusledningen och gratulerade med blommor och en stor kristallvas som gåva för att markera att Anna var den första som föddes på det nya sjukhuset, berättar Ann-Sofie Berggren.

Bildtext: Anna Berggren och mamma Ann-Sofie Berggren. Snart ska familj och vänner fira Annas 50 årsdag och till våren planeras en resa till Italien. Anna har själv fött två barn på sjukhuset i Sundsvall.

När Ann-Sofie födde Anna, som var nummer två av en syskonskara på totalt fyra, stannade de på sjukhuset en vecka, vilket var det normala vid den tiden.

- Jag tyckte att det var skönt att få ligga kvar en stund utan stress, det var härligt att bli ompysslad och det kändes tryggt att ha någon i närheten att kunna fråga om råd. Särskilt när man var förstagångsföderska, säger Ann-Sofie som idag stoltserar med 4 barn, 10 barnbarn och snart 4 barnbarnsbarn.

Bildtext: BB Sundsvall 1969. På det gamla sjukhuset i Sundsvall fanns det en stor barnsal där papporna fick visa upp en lapp med ett nummer för att få se sitt barn. På det nya sjukhuset skulle rummen mer påminna om ett sovrum hemma och mammorna fick även ha det nyfödda barnet hos sig. Foto: Info avdelning Y-nytt

Uppmuntrar mammorna att kliva upp

I dag tippar Erica Hagman att snittet för inneliggande vård är cirka 1,5 – 2 dygn vid en normal födsel.

- Tidigare skulle nyblivna mammor helst ligga stilla i sina sängar, nu uppmuntrar vi alla att komma upp och gå så snart man är redo för det, säger Erica Hagman.

För 50 år sedan låg genomsnittsåldern för den som föder första gången på 24,5 år, nu ligger den på cirka 31 år enligt Statistikmyndigheten SCB. Enligt samma källa föddes det 3 102 barn i Västernorrland 1975 och 2023 var den siffran nere på 1 921 barn, en nedåtgående trend som pågått under lång tid.

- Västernorrland hade dock en topp i antal födslar 2018. Då var det 1 974 förlossningar enbart i Sundsvall. Där var jag faktiskt med och bidrog själv, skrattar Erica Hagman.

Tekniken har utvecklats

Tekniken som används idag, till exempel fosterdiagnostik och ultraljud, har utvecklats enormt.

- Kvinnor föder barn på samma sätt som de alltid har gjort, men idag kan vi genom ny teknik och rutiner hitta riskfaktorer som gör att vi upptäcker avvikelser och därmed kan planera och göra förberedelser mycket tidigare än förut. Vilket innebär säkrare och tryggare förlossningar. Vi har ju en otroligt bra, säker och trygg förlossningsvård i Sverige, även om det alltid finns bitar att jobba med. Förutom bättre teknik har vi större fokus på kommunikationen, den är jätteviktig under hela förlossningen. Vi uppmuntrar även alla att lämna in sina synpunkter för att hela tiden kunna förbättra vården vi erbjuder, berättar Erica Hagman.

Hur är det att jobba på avdelningen?

- Det är väldigt tillfredställande att gå på jobbet och få vara med om det viktigaste i folks liv. Jag upplever att vi har en väldigt fin arbetsgrupp med läkare, barnmorskor, undersköterskor och sjuksköterskor, där alla behövs och är lika viktiga för helheten, avslutar Erica Hagman.

Fakta

• Sedan 1970-talet föds ungefär 86 000–120 000 barn i Sverige varje år. Under 2023 föddes cirka 100 000 barn i Sverige, vilket är en minskning på 5 procent jämfört med året innan.
• Medelåldern för födande har fortsatt att öka. Åldersgruppen 30–34 år är den vanligaste åldersgruppen bland förstföderskor sedan 2022.
• Andelen barnaföderskor som var 40 år eller äldre var 4,9 procent.
• Kejsarsnitten fortsätter att öka. Andelen var 19,5 procent av alla förlossningar under 2023. Och det skiljer sig stort åt mellan regionerna.
• Andelen dödfödda har sjunkit något och var 3 promille år 2023. Det är nivåer som är mycket låga i internationell jämförelse.

Källa: Socialstyrelsen, statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2023