När sjukvården måste fungera – även under krig

Det är några av de erfarenheter som åtta representanter för Region Västernorrland nu tar med hem från sin resa till Ukraina i början av augusti. Syftet var att se hur sjukvården fungerar under krig och vad regionen kan lära för sitt eget beredskapsarbete.

För Peter Neuman, verksamhetschef för ambulansen i Region Västernorrland, blev det tydligt att ambulanssjukvården fortfarande kan fungera under krigsförhållanden.

– Jag hade förväntat mig att det skulle vara stor skillnad och att verksamheten skulle vara starkt påverkad av kriget, men blev förvånad över hur lite skillnaden är trots att de arbetar under helt andra förhållanden

Ambulanserna hotas av drönarare

I Zaporizjzja fick delegationen information om hur ambulans- och räddningspersonal utsätts för drönarattacker. Förra året förstördes sex ambulanser i attacker.

Delegationen fick också se ett ambulansfordon som hade attackerats dagen före besöket. Runt fordonet hade ett nät monterats för att skydda mot drönare.

Peter Neuman fick höra om så kallade double tap-attacker, där en första attack följs av ytterligare en attack när ambulans- och räddningspersonal kommit till platsen.

– Man angriper först en plats och när ambulans och räddningstjänst kommer dit görs ytterligare en attack för att orsaka så stor förödelse som möjligt, säger han.

Operationer fortsätter trots flyglarm 

På ett sjukhus i Zaporizjzja vårdas både civila och militärer. För att kunna fortsätta verksamheten vid störningar finns bland annat reservkraft och vattenförsörjning. Bränsle lagras på flera platser.

Det längsta elavbrottet som sjukhuset hade hanterat var 28 timmar. Sjukhuset har också ett skyddsrum för omkring 300 patienter. Vid ett tillfälle hade intensivvårdspatienter evakuerats dit på grund av drönarhot.

Operationer har fortsatt under flyglarm. Personalen har då använt skyddsvästar och hjälmar.

– I Ukraina får man se och uppleva hur snabbt och agilt allt flyter för att samhället ska fungera trots kriget, säger Roger Westerlund, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västernorrland.

Vården måste flytta om lokalerna förstörs

En annan fråga som delegationen studerade var hur vården kan fortsätta om sjukhusbyggnader skadas eller inte går att använda.

På flera håll i Ukraina har vårdverksamhet flyttats eller byggts om under mark. För Irja Aliranta, lokalsamordnare vid sjukhuset i Sundsvall, blev det en viktig erfarenhet.

– Där har vi en utmaning hos oss – att kunna bedriva avancerad sjukvård under jord. Jag hoppas att vi är lika lösningsfokuserade och konstruktiva som ukrainarna om vi kommer i deras situation, säger hon.

Delegationen fick se hur skadade soldater vårdas och avancerade operationer genomförs under enkla förhållanden i lokaler under mark.

– Det var självklart för patienterna att ligga fyra personer i små vårdrum. Alla är inriktade på att lösa situationen där och då, säger Irja Aliranta.

Reservlager och förråd

Flera av erfarenheterna knyter an till det beredskapsarbete som redan pågår i Region Västernorrland.

– Vi behöver säkerställa el och vatten och kartlägga alternativa vårdytor där det finns plats för många fler patienter än i dag. Jag håller också på att köpa in sängar, säger Irja Aliranta.

Regionen arbetar också med reservlager och förråd. Produkter som behövs i vården, men inte behöver finnas nära verksamheten hela tiden, kan lagras på andra platser och finnas tillgängliga vid störningar i den ordinarie försörjningen.

– Arbetet med beredskapslagren går inte jättefort, men mycket är påbörjat, säger Irja Aliranta.

Tempoväxling nödvändig i Västernorrland

En annan erfarenhet från Ukraina handlar om förmågan att fatta beslut och ställa om snabbt.

Peter Neuman menar att vi måste höja vår mentala beredskap och öva på att bedriva vård i en krigssituation.

– Hur skulle vi klara av att arbeta i en miljö med en konstant hotbild?  Hur förbereder vi oss för att göra svåra prioriteringar och fatta snabba beslut under krigsförhållanden?

Roger Westerlund lyfter också fram tempot i det ukrainska beredskapsarbetet.

– Hos oss är vi väldigt bra på att planera saker noggrant och långsamt. I Ukraina har de lärt sig att göra saker väldigt snabbt.

För Region Västernorrland handlar erfarenheterna därför både om konkreta åtgärder – som reservkraft, lager och alternativa vårdplatser – och om arbetssätt som gör det möjligt att agera snabbt när förutsättningarna förändras.

Erfarenheterna tas nu med in i Region Västernorrlands fortsatta arbete med krigsberedskap och robust sjukvård. Läs även om de erfarenheter som Region Västernorrland drog från Ukrainaresan kring stöd till invånare och förmågan att upprätthålla samhällsservice och kommunikation.