Noterat från regionala utvecklingsnämnden 4 september

Identifiering av prioriterade områden inför 2026-2028

Vid nämndens möte hölls en workshop för att identifiera prioriterade områden inför planperioden 2026–2028, utifrån regionplanen och den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Arbetet med miljö och hållbarhet har integrerats i styrmodellen så att alla nämnder har ansvar, medan nämnden särskilt ansvarar för planering, uppföljning och åtgärder inom miljöområdet. En ny miljöstrategi tas fram och nämnden reflekterade över mål och åtgärder.

I den uppdaterade regionala utvecklingsstrategin (RUS)  betonas folkhälsa, och en gemensam strategi tas fram tillsammans med länets kommuner, länsstyrelsen och andra aktörer. Kompetensförsörjning lyftes som en av länets största utmaningar, särskilt kopplat till etableringar och investeringar i länet och norra Sverige, där samverkan genom den regionala planen blir avgörande.

Även länets attraktionskraft diskuterades, där kulturen har en nyckelroll. Nämnden koordinerar kulturplanen inom kultursamverkansmodellen, men statens minskade finansiering kräver gemensamma regionala lösningar. Slutligen fördes samtal om utvecklingen av regional strategisk planering, bland annat genom en aktuell projektansökan till Tillväxtverket.

Utifrån workshopens inspel tar förvaltningen nu fram ett förslag till verksamhetsplan 2026–2028, som behandlas vid nämndens möte i oktober.

Ny länsplan för transportinfrastruktur skickas på remiss

Region Västernorrland förbereder remiss av förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur 2026–2037. Remissperioden föreslås pågå mellan 8 september och 8 december 2025, i enlighet med regeringens krav på redovisning av sammanställda planer senast 20 januari 2026.

Arbetet med den nya länsplanen startade hösten 2024 och har hittills omfattat uppföljning av den nuvarande planen, dialogmöten med kommuner, kollektivtrafikmyndighet och näringsliv samt samråd med länsstyrelsen om miljöbedömningen. Konsultation har även skett med samerna. Länsplanen har löpande behandlats i den regionala transportgruppen och samverkansrådet, och avstämningar sker regelbundet med Trafikverket.

Den preliminära planeringsramen för Västernorrland är 1,3 miljarder kronor. Regeringen fastställer den slutliga ramen våren 2026 och Region Västernorrland ska därefter besluta om den nya länsplanen senast i oktober samma år.

Nämnden informerad om möjlig skatteväxling av kollektivtrafiken

Sedan kollektivtrafiklagen trädde i kraft 2012 har den regionala kollektivtrafiken i Västernorrland organiserats i ett kommunalförbund där både kommunerna och regionen är medlemmar. Inför 2025 beslutade förbundet om nya styrande dokument och en ny kostnadsfördelning mellan parterna, vilket öppnar för nästa steg – en skatteväxling.

Region Västernorrland har länge förordat att ta över det fulla ansvaret för kollektivtrafiken från kommunerna. En skatteväxling innebär att regionen höjer sin skatt medan kommunerna sänker sin med motsvarande nivå. För invånarna blir skattebördan oförändrad, men ansvaret samlas på regional nivå och kan samordnas med andra viktiga frågor som infrastruktur och kompetensförsörjning.

Nämnden informerades om vad en skatteväxling kan innebära för länet och beslutade att förvaltningen ska återkomma med en mer fördjupad analys av för- och nackdelar samt ekonomiska beräkningar. Samtidigt lyfte nämnden vikten av fortsatt nära samarbete mellan region och kommuner för att kollektivtrafiken ska utvecklas på bästa sätt.

Folkhögskolor i Västernorrland kan ansöka om Erasmus+ ackreditering

Region Västernorrlands tre folkhögskolor har nu möjlighet att ansöka om Erasmusackreditering inom EU:s utbildningsprogram Erasmus+. Ansökan sker som en konsortieansökan där Region Västernorrland fungerar som samordnare och folkhögskolorna blir medlemmar i konsortiet.

Erasmus+ är EU:s program för utbildning, praktik och erfarenhetsutbyten, med fokus på social delaktighet, den gröna och digitala omställningen samt ungas deltagande i det demokratiska livet. Ackrediteringen bygger på en strategisk plan för långsiktig kompetensutveckling av personal och möjligheter till utbyten för elever. Utifrån denna plan kan årlig finansiering sökas för konkreta aktiviteter.

Programmet ger personal möjlighet att undervisa, gå kurser eller praktikera i andra länder, både fysiskt och digitalt. Elever kan studera eller praktisera utomlands, enskilt eller i grupp. Dessutom kan folkhögskolorna bjuda in externa experter för att stärka undervisningen och ta emot lärarstudenter från andra länder.

Erasmus+ bidrar till målen i Agenda 2030, särskilt mål fyra, om inkluderande och jämlik utbildning och livslångt lärande, samt stärker hållbar tillväxt, social sammanhållning och europeiskt medborgarskap.

Folkhögskoleplanen följs upp – positiva resultat och utvecklingsmöjligheter

Förvaltningen har nu följt upp halva perioden för folkhögskoleplanen med fokus på måluppfyllelse. Uppföljningen har genomförts via en enkät till folkhögskolornas rektorer, verksamhetsledare och pedagoger, samt genom förvaltningens egna sammanställningar.

Enkäten fokuserade på folkhögskoleplanens fem övergripande mål: hållbar kompetensutveckling/kompetensförsörjning, utjämning av utbildningsklyftor, livslångt lärande, samhällsutmaningar samt folkhögskolan som kulturaktör.

Positiva slutsatser
Förvaltningen bedömer att samtliga insatser bidrar till planens måluppfyllelse. Särskilt framhålls framsteg inom hållbar kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Folkhögskolorna har under planperioden utvecklat ett mer systematiserat arbete med samverkan med externa aktörer och arbetsmarknadsanalyser, vilket tydligt genomsyrar verksamheten.

Enkätsvaren visar även att det finns ett engagemang för att utjämna utbildningsklyftor, främja livslångt lärande och stärka folkhögskolans roll som kulturaktör.

Utvecklingsmöjligheter
Förvaltningen ser att vissa förbättringsområden finns, bland annat när det gäller kommunikation och marknadsföring av folkhögskolornas kursutbud, framför allt inom yrkesutbildningar. Även intern kommunikation och delaktighet i frågor som rör kompetensförsörjning kan stärkas, särskilt kring pågående utvecklingsarbete inom yrkesutbildningar.

Sammanfattningsvis visar uppföljningen att folkhögskolorna gör betydande framsteg och att insatserna i planen bidrar till målen, samtidigt som förvaltningen identifierar områden där kommunikationen kan bli ännu tydligare för att maximera effekten av arbetet.

Fullständigt protokoll kan du, efter justering, läsa på:

Region Västernorrland - Regionala utvecklingsnämnden