Patientnämndens rapport: ”Det får man tyvärr leva med”

- Patientnämnden har relativt få ärenden relaterade till förlossning och komplikationer i samband med detta, vilket är positivt. Men flera kvinnor betonar vikten av att känna sig delaktiga i beslutsprocessen och att få stöd från vårdpersonal och närstående. Förlossningen är en av de mest kritiska och känslomässigt laddade händelserna i en kvinnas liv och man förväntar sig att bli bemötta med respekt, empati och professionell omsorg, säger förvaltningschef Marléne Jonsson i patientnämnden.

Avgränsning för den aktuella rapporten är inkomna ärenden gällande förlossningsvård under tidsperioden januari 2016 till och med december 2024. För område obstetrik och gynekologi mottog patientnämnden totalt 253 ärenden, varav 59 gäller berört ämne. Under analysens gång har tre huvudområden identifierats: synpunkter relaterade till kommunikation, skador på barn under förlossningen, och skador på modern under förlossningen. Dessa fördelas på:

• Kommunikation: Totalt 29 ärenden. Det är en märkbar ökning av kommunikationsproblem under 2024 jämfört med tidigare år.
• Skador på barn: Totalt 10 ärenden. Antalet skador på barn har varierat, med vissa år utan rapporterade skador. 2018 inkom flest ärenden relaterat till skadade barn.
• Förlossningsskador: Totalt 20 ärenden. Antalet förlossningsskador fluktuerar, med en topp 2017 och en betydande minskning 2020.

Önskar delaktighet och stöd

Bland inkomna ärenden beskriver kvinnor i 29 ärenden att de inte blivit lyssnade på eller fått sina synpunkter respekterade under förlossningen, vilket leder till känslor av maktlöshet och sorg.

- Kvinnorna rapporterar in att de inte känt sig lyssnade till eller tagna på allvar under förlossningen. Det kan leda till en känsla av bristande delaktighet och information, vilket i sin tur kan påverka deras mående negativt under lång tid efter förlossningen. Därför är det viktigt att vården tar klagomål på allvar och arbetar för att förbättra kommunikationen och stödet till kvinnor under hela förlossningen, säger Marléne Jonsson.

En kvinna beskriver hur läkaren försökte sätta epidural flera gånger utan att lyckas och fortsatte även efter kvinnan sagt nej. En annan kvinna beskriver sin förlossning som ett trauma, där förlossningen var långdragen och kvinnan fick lite sömn. Hon upplevde personalen som avfärdande, irriterade och saknade känslan av förståelse eller medkänsla. I ett ärende upplevde en kvinna den gynekologiska undersökningen i samband med förlossningen som hårdhänt och smärtsam.

”Psykiskt, det vart en väldigt dålig start på min förlossning och det går inte en dag utan att jag tänker på smärtan som jag fick uppleva då hon undersökte mig. Känslan av otrygghet och att jag inte blev sedd som patient.”

I flera ärenden framkommer det att kvinnor efter förlossningen har levt med skador och symtom som begränsat deras aktiviteter och intressen i vardagen. En kvinna som tagit sig mod och lyft detta med vården mottog det nedslående svaret: ”Det får man tyvärr leva med”

Förbättringsförslag från patienter

Även om antalet klagomål som analysen omfattar är få i relation till antalet årliga förlossningar, så bär varje enskild upplevelse i kontakt med vården på viktig kunskap om hur den kan utvecklas och anpassas efter patienternas behov. Följande förbättringsförslag och önskemål har inkommit till patientnämnden:

• Att bli lyssnade på: Kvinnor önskar att deras önskemål tas på allvar, särskilt när de uttrycker smärta, rädsla eller behov av specifika ingrepp som kejsarsnitt.
• Delaktighet i beslutsprocessen: Många kvinnor vill vara delaktiga i beslut som rör deras förlossning och få sina förlossningsbrev och önskemål respekterade.
• Adekvata och tydliga förklaringar: Kvinnor önskar att vårdpersonalen ger tydliga och förståeliga förklaringar om medicinska ingrepp och behandlingar, så att de kan känna sig informerade och trygga.
• Stöd och empati: Det finns ett starkt behov av att vårdpersonalen visar empati och stöd, både under förlossningen och i eftervården, för att minska ångest och rädsla.
• Trygghet och respekt: Kvinnor vill känna sig trygga och respekterade under hela förlossningsprocessen, och att deras kroppsliga integritet respekteras.

Det är värt att klaga

Tack vare inkomna synpunkter har brister i interna rutiner kunnat identifieras och åtgärdas. I flertalet av förlossningens ärenden har verksamheten valt att kontakta den klagande för att förklara vad som hänt och reda ut alla frågor. Majoriteten av dessa kvinnor har blivit nöjda med de svar och den uppföljning de fått.

Det finns också exempel där inkomna synpunkter tagits upp till diskussion i lärande syfte och där närmaste chef fört samtal med berörd personal kring det som inträffat. Förlossningsvården i Region Västernorrland tar inkomna synpunkter och klagomål på allvar.

Fakta patientnämnden:

• Patientnämnderna bedriver lagreglerad verksamhet med uppdrag att ta emot klagomål och synpunkter från patienter och närstående avseende offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
• Utifrån synpunkter och klagomål ska patientnämnderna bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar.
• Hälso- och sjukvården kan, genom att se patienten som en medskapare i vården, använda sig av patienternas upplevelser i det systematiska patientsäkerhetsarbetet.

Länk till rapporten: forlossningsrapport-det-far-man-tyvarr-leva-med.pdf