Patientsäkerhet och jämlik vård i fokus för hälso- och sjukvårdsdirektören

För Maria Strandberg, vars grundprofession är överläkare i internmedicin och hematologi, är patientens säkerhet vägledande i alla frågor som kommer i hennes väg.

– Patientsäkerhet handlar om att skydda patienter från skador och risker och att varje patient ska få en trygg, säker och högkvalitativ vård. Som högsta chef för hälso- och sjukvården är det mitt ansvar att säkerställa att vården är patientsäker och ges enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Alla beslut måste utgå från medicinska behov, kvalitet och långsiktig hållbarhet, säger Maria Strandberg.

Höga krav på vården

En god patientsäkerhet ställer höga krav på vården. Avancerad vård, till exempel intensivvård, anestesi och operationsverksamhet, har de högsta kraven. Där krävs specifika patientvolymer, samtränade team, kontinuerlig kompetensutveckling och tillgång till resurser dygnet runt. Om det inte kan upprätthållas ökar risken för variation i kvalitet och försämrad patientsäkerhet. Att koncentrera den avancerade vården är därför en del av arbetet med att säkerställa god och jämlik vård i hela länet. Det här är också en central del i de bedömningar som ligger till grund för strukturförändringarna.

– Det är ganska enkel matematik; det man gör ofta blir man duktig på. En kirurg som opererar knän varje dag blir bättre på det än den som gör det enstaka gånger. På ett litet sjukhus handlar det inte om att sakna kompetens eller vilja att göra det bästa för patienten utan om att antalet patienter är för få, säger Maria Strandberg.

Jämlik vård och nära vård

I förändringarna av sjukhusstrukturen hänger begreppen patientsäkerhet, jämlik vård och nära vård tätt ihop. Jämlik vård handlar om att alla ska få vård av samma kvalitet och säkerhet oavsett var man bor. Nära vård innebär att mer vård kan ges i eller nära hemmet, till exempel genom digitala arbetssätt eller mobila team.

– Jämlik vård innebär inte att all vård ska ha samma innehåll eller bedrivas på samma sätt överallt. För oss i Västernorrland innebär det att mer avancerad vård koncentreras till verksamheter med tillräckliga patientvolymer. Genom att vi definierar vad vården ska innehålla på respektive sjukhus skapar vi bättre förutsättningar för patientsäker vård i hela länet, säger Maria Strandberg.

Vad gäller den nära vården är en stor del av vårdens resurser i dag knutna till sjukhusvården. Samtidigt ökar behoven inom primärvård och nära vård. Genom att förändra sjukhusstrukturen kan resurser omfördelas för att stärka primärvården och den nära vården.

– Den bästa vården är den man inte behöver. Vi behöver arbeta mera förebyggande och mera fokuserat på patientens tidiga behov. Vi skulle kunna arbeta mera med mobila team, något vi sett är framgångsrikt, och utveckla fler digitala arbetssätt, säger Maria Strandberg.

Stora avstånd

I ett län med stora avstånd är fungerande vårdflöden, det vill säga patientens väg genom vården, och transportkedjor avgörande för patientsäkerheten.

När patienter direkt hamnar på rätt vårdnivå förbättras möjligheterna till korrekt och säker vård, även när avståndet är längre. Med vårdnivåer menas hälso- och sjukvårdens system utifrån specialiseringsgrad, från hälso- och vårdcentral till högspecialiserad sjukhusvård inom eller utom länet.

– När vi har de avstånd vi har är det extra viktigt med tydlig styrning från första början. Att patienten hänvisas rätt när den söker vård, oavsett om det gäller råd från 1177 på telefon till att ambulansen kör till rätt sjukhus. Ett sjukhus inom länet eller, när det behövs, ett regionsjukhus med specialistkunskap vi inte kan upprätthålla själva. Men det är komplext med att resa för vård, allt beror på sammanhanget. Det kan kännas helt okej att opereras i Linköping men jobbigt att behöva åka på röntgen till Härnösand, säger Maria Strandberg.

Tydligare roll

Strukturförändringarna innebär förändringar för alla sjukhus i länet. Tydligast kommer de att bli i Sollefteå. Syftet är att skapa en tydligare roll för sjukhuset och utifrån de områden där befolkningens behov är stora och återkommande får sjukhuset ett delvis nytt, långsiktigt uppdrag.

– Det är viktigt att se att sjukhuset finns kvar med en omfattande verksamhet. Akut omhändertagande, mottagningsverksamhet, dagvård och en internmedicinsk avdelning. Ett särskilt fokus kommer att ligga på vård av äldre och multisjuka eftersom vi ser att där finns de största behoven inom sjukhusets upptagningsområde. För att jag ska kunna genomföra de politiskt fattade besluten är det avgörande att se till helheten. Mitt ansvar är att se till hela hälso- och sjukvården, avslutar Maria Strandberg.