"Vi stärker beredskapen för masskadehändelser"

Samtidigt finns ett växande behov av att växla upp och oftare öva på större scenarier, där många skadade eller sjuka behöver tas om hand samtidigt.

– Vi utbildar och övar bland annat på hur vi ska bedöma och sortera patienter, men också på hur vi tar hand om till exempel traumaskador, säger Fredrik Granholm, beredskapsöverläkare.

För att stärka beredskapen ytterligare planerar regionen för en utökning av både utbildningsinsatser och masskadeövningar.

Samverkan är avgörande

Flera nationella myndigheter, bland annat Socialstyrelsen, bidrar med kunskapsunderlag, utbildningar och olika typer av scenarier. De fyra regionerna i norra Sverige, Militärregion Norr och länets kommuner är andra viktiga samverkansaktörer.

– Kännetecknet för katastrofmedicin är att det uppstår en situation där en enskild aktör inte har tillräckliga egna resurser. Då blir samverkan helt avgörande, säger Fredrik Granholm.

Krigskirurgi

Kriget i Ukraina har också gett erfarenheter när det gäller hur hälso- och sjukvård kan behöva bedrivas under knappa förhållanden.

- Vid extrema förhållanden kan vi behöva jobba i mindre team och med andra tekniker. Vi behöver också kunna sprida på operationsresurser vid behov, säger Fredrik Granholm.

Som stöd i det förberedande arbetet finns bland annat Katastrofmedicinskt centrum (KMC) som bidrar med forskning och utbildning inom katastrofmedicin.

Stoppa blödningen

För allmänheten finns det också utbildningsmaterial som kan vara värdefullt att ta del av. ”Stoppa blödningen” är en satsning som syftar till att allmänheten ska kunna, våga och vilja agera vid en livshotande blödning.

- Det handlar om hur vi alla kan göra livräddande insatser på ett enkelt sätt, säger Fredrik Granholm.

Beredskapsveckan

Den här artikeln är en del i en artikelserie som vi publicerar under den nationella beredskapsveckan. Beredskapsveckan anordnas på initiativ av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vecka 39 varje år.