
Sökes: Stödpersoner som ger mening i vardagen för tvångsvårdade patienter
2026-10-22 10:33
Region Västernorrland behöver fler stödpersoner för patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Särskilt efterfrågas män, men människor i olika åldrar med olika erfarenheter och intressen behövs för att kunna möta patienternas olika behov.
Den som vårdas med tvång inom psykiatrin eller rättspsykiatrin har enligt lag rätt till en stödperson under den tid som tvångsvården pågår. Stödpersonen är en medmänniska och samtalspartner som finns för patienten och kan bidra till en mer meningsfull vardag.
Ökat antal patienter
Behovet av fler stödpersoner har ökat i takt med att antalet vårdplatser inom rättspsykiatrin har utökats i Sundsvall.
– Här i Region Västernorrland har vi tidigare haft lätt att rekrytera stödpersoner. Men nu när den rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall har expanderat så mycket behöver vi också fler stödpersoner, säger Marlene Jonsson, förvaltningschef för Patientnämndens förvaltning.
I dag finns omkring 90 stödpersoner i regionen. En stödperson har i genomsnitt uppdrag för omkring två till tre patienter samtidigt.
Som en kompis i vardagen
Att vara stödperson handlar framför allt om att finnas där som medmänniska. Det finns inga medicinska eller juridiska uppgifter och stödpersonen tar inte över vårdens ansvar.
Vad man gör tillsammans beror på patientens intressen, önskemål och möjligheter.
– Det blir som en kompis i vardagen. För patienter som inte får gå ut blir det samtal och umgänge inne på avdelningen. De som får vistas ute brukar ofta vilja göra enkla saker, som att gå till matbutiken och handla eller träna på att åka buss, säger Marlene Jonsson.
En samhällsinsats
Ronny Edlund har varit stödperson åt många patienter genom åren. Just nu har han uppdrag för tre personer.
– De som får lämna kliniken vill oftast åka och handla, fika eller äta på någon snabbmatsrestaurang. Inne på kliniken spelar vi spel eller pratar. Ibland tar jag med mig gitarren, säger han.
För Ronny har uppdraget blivit en återkommande del av vardagen och ett sätt att möta människor som befinner sig i en situation där kontakten med omvärlden kan vara begränsad.
Carina Martinsson är stödperson åt fyra patienter inom rättspsykiatrin. För henne är det viktigt att kunna göra en konkret insats för människor som behöver någon utanför vården att prata med och umgås med.
– Det här uppdraget vill jag fortsätta med länge. Visst är det nervöst när man ska träffa en ny patient för första gången, men det har alltid gått bra. Jag känner att jag gör en samhällsinsats, säger hon.
Olika människor behövs
Det finns ingen särskild yrkesutbildning som krävs för att bli stödperson. Många har erfarenhet av att arbeta med människor, men det viktigaste är ett genuint intresse för andra, livserfarenhet och god självkännedom.
Det behövs också personer i olika åldrar och med olika bakgrund, intressen och erfarenheter. Patienterna är olika och därför behöver också gruppen av stödpersoner vara bred.
– Vi har för tillfället relativt många kvinnliga stödpersoner, så vi är särskilt intresserade av att rekrytera män just nu. Men vi behöver framför allt personer med olika erfarenheter och intressen. Det är viktigt för att vi ska kunna hitta en bra matchning mellan patient och stödperson, säger Marlene Jonsson.
Uppdraget bygger på frivillighet och kräver minst en timmes kontakt med patienten per vecka. Varje besök arvoderas.
Stödpersonen har tystnadsplikt och får introduktion, utbildning och handledning.
Många patienter intresserade
Uppgiften är att finnas för patienten under tiden tvångsvården pågår och, om patienten vill, även i fyra veckor efteråt. Om patienten önskar kan stödpersonen också närvara vid en rättslig förhandling. Däremot är stödpersonen inte juridiskt ombud och har inte ansvar för patientens vård eller ekonomi.
För den som tar på sig uppdraget handlar det om att avsätta lite tid varje vecka, men för patienten kan kontakten betyda betydligt mer.
– Vi märker att engagemanget ofta smittar av sig. När patienter berättar om sin stödperson på avdelningen blir andra nyfikna. Det är ett uppdrag som kan betyda mycket för den som får en stödperson, säger Marlene Jonsson.
Att vara stödperson kan också innebära att kontakten med samma person fortsätter under lång tid. Vissa stödpersoner har haft kontakt med samma patient i flera år.