Carola har gett våldsutsatta kvinnor hjälp att gå vidare i livet
2023-05-31 14:23
”De vill att jag ska älska, på ett sätt som inte är mitt, men ska jag älska, ja då ska jag älska fritt. Vad vill du säga? Nu när allting är sagt, vad jag vill säga, låt ingen jävel ta din makt.”
Peter Jöback sjunger ”Falla fritt” och sätter stämningen i rummet på Sidsjö Vårdcentral i Sundsvall. Tända ljus lyser upp lokalen där Carola Pettersson, legitimerad psykoterapeut, samlar sin grupp för våldsutsatta kvinnor.
- Jag har inom primärvården mött många våldsutsatta. De söker vård för till exempel smärta, stress, utmattning och ångest vilket är konsekvenser av våldet. De ser inte själva sambandet mellan ohälsa och våldsutsatthet. Inom vården ser vi kanske inte heller det sambandet vilket kan innebära att vi behandlar symtom i stället för orsaken till symtomen. Det gör att patienten söker vård ofta utan att bli hjälpt, berättar Carola Pettersson.
Dela sina upplevelser
Med ekonomiskt stöd från Region Västernorrlands kompetensteam mot våld i nära relationer startades i ett projekt en grupp för kvinnor och en för män i juni 2022.
- Jag ville öka vår kompetens och höja vår beredskap för att identifiera och bemöta våldsutsatta, säger Carola Pettersson.
Stödgruppen möttes varje vecka. En viktig del av mötet var delningsrundan. Där har deltagarna fått möjlighet att dela upplevelser och sätta ord på känslor och minnen.
- Den som är våldsutsatt har ofta gått igenom en normaliseringsprocess där det inte längre är onormalt att utsättas för våld och där egen vilja och tankar tryckts ned. Genom att dela sin upplevelse är målet att förstå att våld inte är normalt, att få kontakt med sina egna känslor och kunna se sina egna behov och riktningen framåt, berättar Carola Pettersson.
Interventionerna bygger på ACT (acceptance and commitment therapy) som är en gren av KBT (kognitiv beteendeterapi). Basen är exponering för inre upplevelser och beteendeförändring och deltagarna får verktyg för att kunna hitta sina egna värderingar och agera utifrån dem. Det handlar om att hitta sunda reaktioner på sjuka situationer.
Inga krav, bara möjligheter
Mötena hade formen av drop-in och på den fasta mötestiden kom de som
kunde och ville. Tanken var att det inte skulle finnas några krav utan bara
möjligheter. Man hade inga presentationsrundor och deltagarna kände inte varandra vid namn.
- Jag tror att jag hade varit död om inte den här gruppen hade funnits. Vi alla här är spillror men nu börjar jag kunna plocka upp skärvorna och bygga ihop mig igen. Jag vet inte vad någon heter, men de är min familj. Jag har förstått att jag inte är mina tankar utan att jag bär dem, berättar en av
deltagarna.
- Det är inte farligt eller sjukt att känna känslor. Jag var så traumatiserad av våldsupplevelser att jag drabbades av minnesförlust. Nu förstår jag att skulden inte är min och att jag genom att inte bli rädd och fly från det jag känner har möjlighet att läka, berättar en annan av kvinnorna i gruppen.
Syns inte på utsidan
I det nu avslutade projektet på vårdcentralen har det även ingått utbildning för alla 80 medarbetare i att möta våldsutsatta och identifiera symtom.
- De här grupperna har varit helt fantastiska. Vi har haft deltagare från
många olika yrken, inkomstnivåer och sociala tillhörigheter. Jag kan därför aldrig nog poängtera vikten av att ställa frågan om våldsutsatthet till alla våra patienter. Vi kan aldrig veta vem som är utsatt utan ska fråga alla på rutin, avslutar Carola Pettersson