Frågor och svar om utredning rörande framtidens sjukhusstruktur

Utredningen speglar vårt behov av förändringar inför framtiden. ​Västernorrland har en av de högsta kostnaderna för sjukhusvård i landet. Samtidigt har vi en primärvård som är en av de lägst finansierade i landet - den vård majoriteten av våra invånare har behov av. ​Åldersgruppen 80+ växer och den ålderskategorin har också ett större och mer komplext vårdbehov. Vi blir också färre i arbetsför ålder vilket innebär att färre ska vårda fler.​

Framtidens behov och krav på Hälso- och sjukvården kommer att förändras. ​

​Medicinsk utveckling sker i snabb takt, allt mera individualiserad och skräddarsydd vård, digitalisering, teknisk utveckling medför nya möjligheter men också helt andra krav. ​

Utredningen visar att Region Västernorrland är den region i landet som ger minst pengar till sin primärvård samtidigt som vi har den näst högsta kostnaden för sjukhusvård per invånare. Mot denna bakgrund behöver vi se över hur hälso- och sjukvårdssystemet i länet fungerar och hur det kan förändras.

Vi behöver skapa en struktur som på lång sikt och på ett hållbart sätt uppfyller befolkningens behov av hälso- och sjukvård samtidigt som vi har en ekonomi i balans.

Utredningen föreslår att slutenvården vid sjukhuset i Sollefteå inriktas mot internmedicinsk vård av i första hand äldre, sköra eller multisjuka patienter.

Det föreslås att det fortsatt ska finnas ett akut omhändertagande kvar vid sjukhuset – men patientens behov kommer vara styrande för vilket sjukhus som patienten får vård på. Mottagningsverksamhet och dagvård, som exempelvis dialys, föreslås bli kvar vid sjukhuset i Sollefteå.

I utredningen föreslås att länsverksamhet anestesi, operation och intensivvård vid sjukhuset i Sollefteå avvecklas. Det innebär också att all operationsverksamhet som kräver anestesi överförs till sjukhusen i Örnsköldsvik och Sundsvall.

Den fördjupade utredningen har undersökt hur förändringar i hälso- och sjukvården påverkar olika områden, som patientsäkerhet, ekonomi och arbetsmiljö. Det har också lagts stor vikt vid akuta omhändertaganden och ambulansverksamheten.

Den fördjupade utredningen har involverat en stor mängd medarbetare på alla sjukhusorter i totalt åtta olika delprojekt.

Utredningen har hittills kostat 3 361 000 kr exklusive moms för den andra etappen, med externa konsulter som har genomfört delar av arbetet enligt upphandlat avtal.

Dialogen syftar till att undersöka möjligheter för ökad samverkan mellan region och kommuner, bland annat genom att etablera en samorganisation enligt Norrtäljemodellen. Detta kan förbättra vård och tjänster i kommunen och skapa en mer hållbar sjukvårdslösning.

Vissa specialiserade verksamheter, som intensivvård och operation som kräver anestesi föreslås flyttas till Sundsvall och Örnsköldsvik. Internmedicinsk vård för äldre, sköra och multisjuka patienter kommer fortsatt att erbjudas vid sjukhuset i Sollefteå.

Det ska finnas ett akut omhändertagande kvar vid Sollefteå sjukhus. Beroende på behov av sjukvård styrs patienten direkt till rätt vårdnivå/sjukhus. Vissa patienter hänvisas och omhändertas på sjukhuset i Sollefteå, andra styrs direkt till andra sjukhus. Hänvisning sker via 112 eller 1177.

Nej, avsikten är att varje förändring kommer att genomgå fortsatta riskbedömningar innan ett genomförande för att säkerställa att patientsäkerheten inte äventyras. Detta inkluderar särskild uppmärksamhet på avvecklingen av intensivvård och narkosläkare.

Patientsäkerhet är en prioriterad fråga i allt förändringsarbete. Oavsett omställningar pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa att den vård vi erbjuder alltid uppfyller de högsta kvalitets- och säkerhetskraven.

I förslaget ingår en planering för själva genomförandet som kommer att pågå fram till 2027. Riskbedömningar av arbetsmiljö och patientsäkerhet kommer att ske löpande genom hela genomförandet.

Sjukhuset i Sollefteå inriktas mot en internmedicinsk vårdavdelning som i första hand vårdar äldre, sköra eller multisjuka patienter.

Det ska finnas ett akut omhändertagande kvar vid sjukhuset – men patientens behov kommer vara styrande för vilket sjukhus som patienten kommer få vård på.

Mottagningsverksamhet blir kvar liksom dagvård som dialys.
Vissa operationer, som ögonoperationer och enklare dagkirurgi (som inte kräver anestesiläkare) kommer även fortsättningsvis att kunna utföras vid sjukhuset i Sollefteå.

Länsverksamhet ortopedi har ambitionen att bibehålla sin mottagningsverksamhet i Sollefteå.

Verksamheterna för röntgen och laboratoriemedicin ska bibehålla sin dygnet-runt-kapacitet.

Det handlar, något förenklat, om patienter som inte behöver eller riskerar att behöva intensivvårdens resurser eller närvaro av narkosläkarjour.

Redan idag så flyttas omhändertagandet av barn till sjukhuset i Örnsköldsvik under somrarna. Styrningen av patienter till rätt vårdnivå från början är mycket viktig.

Det akuta omhändertagandet av barn kommer att styras dit barnet får rätt vård.

Redan idag har vi samma långa transporter i andra delar av länet och får det att fungera på ett patientsäkert sätt.

Kompetensen inom ambulansverksamheten finns redan idag där man i andra delar i länet redan har långa transportavstånd och samtidigt klarar omhändertagandet av svårt sjuka patienter.

Vad gäller ambulansens kapacitet så pågår en uppskalning för att möta det ökade transportbehovet. Syftet är att säkerställa en hållbar och jämn bemanning och förmåga att lotsa patienten till vård på rätt vårdnivå.

Patientsäkerhet och arbetsmiljö är något vi kommer att följa noggrant framåt i genomförandet.

Redan idag vårdar ambulansen svårt sjuka patienter under långa transporter. Idag får patienter i behov av kirurgisk vård transporteras direkt till andra sjukhus där kirurgisk kompetens finns. Också i andra delar av länet har vi liknande avstånd för att få mer avancerad vård vilket vi klarar att göra på ett patientsäkert sätt.

Gällande olyckor behövs oftast kirurgisk kompetens. Det finns inte på sjukhuset i Sollefteå. Dessa patienter transporteras direkt till Ö-vik eller Sundsvall.

Begreppet ”gyllene timmen” används numera inte vid traumavård, dvs. vård i samband med skador som uppstår exempelvis i samband med trafik- eller fallolyckor. Det viktigaste för dessa patienter är att så snabbt som möjligt komma till kirurgisk kompetens.

De förändringar som föreslås i strukturutredningen berör inte denna typ av vård. Sådan vård är sedan tidigare förlagd till sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik.

Skälet är att dessa sjukhus har ett samlat omhändertagande med kirurger och särskilt tränade team för uppgiften.

Ambulanssjukvård är inte bara en transport – det är prehospital vård, med andra ord vård före och innan ankomst till sjukhus. I ambulansen finns utrustning, läkemedel och utbildad personal.

Massiva blödningar, misstänkta halsryggskador, ofria luftvägar och cirkulatorisk chock kan därmed hanteras i ambulansen. Akutvård sker inte endast inne på sjukhusen.

Förslaget innebär att vi behöver öka kapaciteten i Sundsvall och Örnsköldsvik vilket finns beskrivet och planeras för i nästa steg. I förslaget finns en genomförandeplan som tar hänsyn till behovet av att skala upp verksamheterna i Ö-vik och Sundsvall.

En del av vår utredning har sett över hur vår operationskapacitet i hela länet ska förbättras och kunna ökas. Avsikten är snarare att väntetiderna ska minska.

Målet med riskbedömningar är alltid att identifiera, åtgärda och följa upp patientsäkerhetsrisker som framkommer. En risk kan uppkomma både för att den är allvarlig eller för att den är mindre allvarlig men förekommer ofta.

Båda behöver lösningar för att det ska bli patientsäkert.

Det viktiga i ett riskarbete är inte att bara identifiera riskerna utan också att identifiera lösningarna. De framtagna lösningarna är således helt avgörande, det vill säga att patienter som är i behov av eller risk för behov av narkoskompetens ska transporteras till rätt vårdnivå.

Med selektering avses i detta sammanhang, en medicinsk selektering där den medicinska professionen mer noggrant ska bedöma vilka av de akuta patientflödena som ska transporteras till andra sjukhus. Det kommer utgöra en mer detaljerad grund för hur patientflödena styrs framöver.

Det innebär att vissa patienter i det akuta flödet fortsatt kommer kunna tas omhand i Sollefteå, medan andra patienter kommer få transporteras till andra sjukhus som har en högre vårdnivå.

Det är precis den frågan som den medicinska selekteringen i genomförandefas ska fördjupa. Den kan bli så att strokevårdens akuta omhändertagande blir kvar, eller att delar av den flyttar till övriga sjukhus. Det ska dock understrykas att det är patientens behov av vårdnivå som bestämmer vilket sjukhus som ska omhänderta patienten.

Det är i huvudsak denna fråga som varit i fokus för mycket av utredningens insatser när det gäller analys och riskbedömningar. I förslaget finns en beskrivning av hur patienterna ska omhändertas för att det ska bli patientsäkert.

Ja, vi har inte fått några krav från Försvarsmakten eller andra myndigheter som påverkar utredningen.

Beslutet i regionfullmäktige innebär att vi går in i genomförandefasen av strukturförändringarna.

Nästa steg är att konkretisera genomförandeplanen i detalj. Det innebär att vi bland annat arbetar vidare med medicinsk selektering av vilka patientgrupper som fortsatt kan omhändertas på akutmottagningen och öppenvård i Sollefteå. Det handlar också om att göra patientsäkerhets- och arbetsmiljöanalyser. Förändringarna kommer att införas stegvis till och med 2027.

Förändringarna kommer att ske successivt. Det innebär att invånare och medarbetare kommer att märka av förändringar steg för steg.

Vi kommer att informera i god tid före varje större förändring för att skapa trygghet, delaktighet och förståelse.

Medicinsk selektering handlar om att säkerställa att varje patient får vård på rätt vårdnivå – alltså att rätt kompetens och resurser finns tillgängliga för det aktuella vårdbehovet. Det är ett avgörande steg i genomförandet och måste vara klart innan andra förändringar kan ske.

Att arbeta etappvis innebär att varje förändring föregås av noggranna analyser, planering och kommunikation. Det ger möjlighet att justera tidplanen om det behövs, säkerställa patientsäkerheten och att medarbetare hinner anpassa sig till förändringarna.

En särskild planering för kompetensförsörjning och utbildningsinsatser pågår, med fokus på att säkerställa rätt kompetens på rätt plats. Det är särskilt viktigt för närsjukvårdsområde väster, där det sker en förflyttning mot mer primärvårdsbaserad vård.

Syftet är att stärka primärvården, öka samverkan med kommunerna och utveckla en nära vård som möter invånarnas behov. Planen ska skapa förutsättningar för mer tillgänglig och jämlik vård i området.

Om en patientsäkerhetsanalys identifierar allvarliga brister måste dessa hanteras innan förändringen kan genomföras. Det kan innebära att åtgärder måste sättas in eller att tidplanen för just den delen av förändringen justeras.

En särskild uppföljningsmodell tas fram för att följa effekterna av förändringarna. Det handlar både om medicinska resultat, arbetsmiljö, tillgänglighet, kvalitet och patientnöjdhet.