Lärdomar från kriget - så kan vi skydda våra grundläggande funktioner

Region Västernorrland har ett samarbete med Zaporizjzja-regionen i Ukraina för att bland annat stärka sjukvården under kris och krig, bidra till återuppbyggnaden och få kunskap som kan stärka beredskapen hemma.

I augusti reste åtta regionrepresentanter till Ukraina för att studera hur sjukvård och infrastruktur kan fungera i praktiken när det är krig. 

Daniel Binsell, beredskapsstrateg och Patrik Eriksson Olsson, ingenjör inom fastighetsprojekt och teknik, tog med sig flera erfarenheter av hur samhällsviktig infrastruktur skyddas när ett samhälle utsätts för återkommande attacker

Flera lager av skydd

På flera platser såg Daniel Binsell hur skyddet byggs i olika nivåer. Nät och sandsäckar är ett första lager. Betong och armering ett annat. Den mest omfattande lösningen är att flytta känsliga funktioner under mark.

– Man kan bygga bort riskerna på olika nivåer. Det kan vara allt från en enklare bur runt en installation till att faktiskt gräva ner den, säger Daniel Binsell.

På en vattenstation som försörjer omkring 200 000 människor finns fem pumpar under mark och reservkraft som kan startas med batteri inom fem minuter. Om stationen stannar i en timme kan luft komma in i systemet och det kan ta upp till två veckor att få igång det igen.

– Det blir väldigt tydligt vilka konsekvenser ett avbrott faktiskt kan få, säger Patrik Eriksson Olsson.

Bygger om samhället

I Zaporizjzja har värmeverken byggts om så att anläggningarna även genererar el som försörjer stadens elnät vid elbortfall

Samma princip syns i andra samhällsfunktioner. Nya sjukhus och skolor får skyddade funktioner under mark, medan reservkraft och bränsle byggs in i planeringen.

– De bygger om samhället utifrån den situation de faktiskt befinner sig i, säger Daniel Binsell.

Skydd kan inte alltid förhindra skador. Därför finns också en särskild funktion i Zaporizjzja som samordnar skadebedömning, röjning och reparation efter attacker. Kommunens och regionens resurser kan kopplas samman med hjälporganisationer och andra aktörer.

Snabba insatser

Patrik Eriksson Olsson fastnade för hur återställningen organiseras.

– De kan ganska direkt börja ta hand om det som hänt. Röja, säkra, bedöma vad som behöver göras och få i gång verksamheten igen. Det skulle verkligen behövas här också.

För Region Västernorrland handlar lärdomarna därför inte bara om betongväggar och underjordiska anläggningar. Patrik Eriksson Olsson pekar på beroendena mellan olika aktörer.

El och vatten försörjs av aktörer utanför regionen, samtidigt som regionens verksamheter är beroende av att försörjningen fungerar.

– Nu skulle jag säga att vi på regionnivå är relativt bra rustade. Men framför allt samspelet mellan de aktörer som ansvarar för el och vatten och regionens och kommunernas verksamheter har ett glapp som måste åtgärdas.

Måste rusta i förväg

För Daniel Binsell är en viktig slutsats att skyddet behöver finnas på plats innan det behövs.

– Det bästa är om man har planerat det här innan det händer, säger Daniel Binsell.

Region Västernorrlands deltagare på resan var Sara Johansson, digitalstrateg, Irja Aliranta, lokalsamordnare, Roger Westerlund, tf hälso- och sjukvårdsdirektör, Anders Segebo, servicedirektör, Patrik Eriksson Olsson, enheten för byggprojekt och teknik, Daniel Binsell, beredskapsstrateg, Marte Hjulstad, enhetschef för kommunikationsfunktionen och Peter Neuman, verksamhetschef för ambulansen.

Även Johan Westerlund och Nenne Johansson från hjälporganinsationen Swedish Rescuers var med på resan.

Läs mer om Region Västernorrlands erfarenheten av skydd av samhällsservice och sjukvård under ett krig på rvn.se:

Region Västernorrland - När sjukvården måste fungera – även under krig

Region Västernorrland - Från Sundsvall till krigets Ukraina - erfarenheter som regionen behöver