Mer om Ludvig Nordström

Ludvig Nordström föddes i ett borgarkvarter i Norrstan i Härnösand den 25 februari 1882. En plakett på huset med den nuvarande adressen Norra Kyrkogatan18, påminner om hans födelsehus ”Stora gulhuset”, ett trevånings trähus som revs i slutet av 1970-talet. Familjen Nordström hade det gott ställt, ja fadern var en av stadens rikaste personer fram till sin konkurs 1895; en händelse som kom att påverka sonen för all framtid, både på det personliga planet och i hans författarskap.

1901 tog Ludvig studenten. Därefter läste han bland annat litteraturhistoria och filosofi i det ”dammiga” Uppsala, där han inte trivdes. Av delvis ekonomiska skäl återvände Ludvig till hemtrakten och började skriva artiklar för Sundsvalls Tidning och Västernorrlands Allehanda.

Han lämnade tidningsarbetet och for till Ulvön våren 1905. Han stannade där ett knappt halvår och arbetade en tid som fiskardräng. Mötet med fiskarna och deras levnadsvillkor blev av stor betydelse för hans författarskap och han har bland annat skildrat tiden på Ulvön i diktsamlingen Kains land (1906), novellsamlingarna Fiskare (1907) och Bottenhavsfiskare (1914) och i reportageserien ”Ångermanländska fiskare” i Västernorrlands Allehanda 1905 och 1906.

1909 lämnade Ludvig Nordström sitt Öbacka för att aldrig mer varaktigt återvända dit. Större delen av sitt fortsatta liv bodde han i Djursholm; de fyra sista åren i Stockholm. Även om han inte fysiskt återkom till hemtrakten, så gick hans tankar och penna ofta dit. Öbacka/Härnösand har en framträdande roll i hans skrifter, såväl skönlitterära som faktatexter.

Ludvig Nordström var mångsidig – minst sagt. Han författade romaner, noveller, dikter, essäer, debattskrifter, reportage, reseskildringar, en yrkesmonografi, en företagshistorik med mera – och minst 500 tidnings- och tidskriftsartiklar i skilda ämnen. Utöver sitt författarskap var han en flitig akvarellmålare och tecknare.

Författaren bars av en stark framtidstro, grundad på den expanderande industrialismen i regionen. Han utvecklade en alldeles egen utopisk lära som han kallade totalism, och som han inför oförstående kritiker och läsare predikade i sina skrifter, främst från 1920-talet och framåt. Det handlar om en sorts blandning av socialism, kristendom och kapitalism.

Nordström beundrade och inspirerades av författare som Strindberg, Hjalmar Söderberg, H C Andersen och Balcaz. Ludvig Nordström ville helst skriva vidlyftiga romanserier i just Balcazs anda; han kallade dem ”Skildringar ur svenska nationens lif” eller ”Petter Svensks historia” – ofullbordad.

Men eftervärlden har bedömt att han skrev bäst i det lilla formatet; att novellerna, speciellt de med Tomas Lack- (författarens alter ego) och Öbackamotiv – är den del av hans prosa som kommer att överleva.

I samband med sitt radioreportage ”Med Ludvig Nordström på husesyn” 1938, det som samma år sammanställdes till boken Lort-Sverige, blev Ludvig Nordström rikskändis. Det var många som ställde sig på ”Lort-Lubbes” sida, då han drog ut på härnadståg mot landsbygdssveriges dåliga boendestandard. Av andra kritiserades han hårt. Lubbes reportage fungerade i alla fall som en väckarklocka och resulterade i att en sanitär kampanj inleddes i landet.

Författarinnan Marika Stiernstedt var Ludvig Nordströms hustru i mer än 25 mestadels stormiga år. 1936 gick makarna skilda vägar. Året före hade Nordström träffat sin andra hustru, Gunborg Molin (1911–2011). De fick en kort tid tillsammans; Ludvig Nordström avled den 15 april 1942. Han ligger begravd på Härnösands gamla kyrkogård.

När vi ser på Ludvig Nordströms författarskap idag och frågar oss vad som är aktuellt och levande då är det journalistiken, och i lika hög grad hans novellkonst. Han har inte för inte kallats novellistreporter.

1928 mottog Ludvig Nordström De Nios stora pris.

1941 medverkade han i kortfilmen ”Albert Engström och hans rospiggar”.

1992 bildades Ludvig Nordström-sällskapet, www.ludvignordstromsallskapet.se, som har till syfte att främja intresset för och studiet av Ludvig Nordströms författarskap. Sedan 1998 delar sällskapet ut det så kallade ”Ludvig Nordström-priset”, som vartannat år ges till en novellförfattare och vartannat år till en journalist som verkar i Ludvig Nordströms anda. Prissumman är för närvarande 15 000 kronor. (För pristagare, se hemsidan). 2012 instiftade sällskapet skrivtävlingen ”Lilla Lubbe” för elever på Härnösands gymnasium. Tre vinnande bidrag belönas med vardera 2 000 kronor.