Äldre och hbtqi - bemötande inom vården

Region Västernorrland, regionens kommuner och RFSL Västernorrland driver tillsammans ett projekt om äldre hbtqi-personer. På den här sidan hittar du kunskap, stöd och praktiska råd som kan bidra till ett mer inkluderande, tryggt och personcentrerat bemötande inom vård och omsorg för äldre.

Vad visar statistiken?

I Kunskapsguiden hittar du som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården stöd och vägledning för dig och din verksamhet. Här hittar du även statistik om äldre och hbtqi, framtagen via Folkhälsomyndigheten som baseras på den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Statistiken visar att:

Social isolering och ofrivillig ensamhet är vanligare bland äldre sexuella minoriteter jämfört med andra grupper.
Äldre hbtqi-personer har lägre förtroende för framtida omsorg och vård jämfört med andra grupper av äldre.
Många äldre hbtqi-personer känner oro för att behöva flytta till äldreboende eller få hemtjänst, bland annat för att de är osäkra på bemötande och kunskap hos personalen.
Det finns större risk att äldre hbtqi-personer utsätts för mobbning, trakasserier eller kränkande beteende, jämfört med andra i samma ålder.

Kunskapsguiden - äldre och hbtqi

Hur ser hälsa, livsvillkor och levnadsvanor ut bland äldre hbtqi-personer? (Folkhälsomyndigheten)

Inspelade föreläsningar

Under hösten 2026 kan du som möter äldre i ditt arbete ta del av en serie digitala föreläsningar via Teams. Länk skickas ut dagen innan seminariet. Du kommer även kunna ta del av föreläsningarna i efterhand under en begränsad tid på den här sidan.

Anmälan och mer information - digital föreläsning om äldre hbtqi-personers livsvillkor

Program

Anna Siverskog, doktor i äldre och åldrande och docent i genusvetenskap.

Med utgångspunkt i aktuell forskning ger föreläsningen fördjupad förståelse för hur normer kring ålder, kön och sexualitet påverkar mötet i vård och omsorg.

Linn Storm, utbildare från Transammans.

Linn är utbildad fysioterapeut med en masterexamen i folkhälsoepidemiologi. Hon har över 15 års erfarenhet av att arbeta med hbtqi-frågor, både inom myndigheter och civilsamhället, med tidigare arbetsplatser som Smittskydd Stockholm, RFSU och RFSL. Föreläsningen kommer rikta fokus på transfrågor och målgruppens perspektiv med konkreta berättelser som stärker trygghet och delaktighet i vård och omsorg.

Tid: 7 oktober klockan 13:00-14:15
RFSL Västernorrland.

Kan man känna sig ensam trots att man möter människor varje dag? RFSL Västernorrland berättar om ofrivillig ensamhet, normer, hbtqi, relationer och bemötande inom äldreomsorgen. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur små ord, frågor och handlingar kan bidra till trygghet, delaktighet och ett inkluderande bemötande för äldre personer.

Tid: 18 november klockan 13:00-14:15

Vad kan du göra i mötet med patienten eller brukaren?

Använd det namn och pronomen som den du möter föredrar
Använd det namn och de pronomen personen själv använder. Om du är osäker kan du fråga på ett respektfullt sätt.
Anteckna det namn och pronomen personen använder i journalen.
Inom både vård och socialtjänst behöver journalen innehålla de namn som framgår av folkbokföringen för att personen ska kunna identifieras.
Men det är viktigt att du även får med det namn och pronomen som personen själv använder, om hen vill det.
Du kan exempelvis inleda anteckningarna med detta. Då blir det också lättare för dig att komma ihåg nästa gång ni träffas, om du remitterar personen vidare inom vården, eller om hen får en ny kontakt i socialtjänsten.
Ställ öppna frågor.
Använd öppna frågor om relationer, familj och närstående och låt personen själv berätta det som är viktigt. Om du behöver fråga om könsidentitet, könsbekräftande vård eller hur en persons kropp ser ut, förklara varför du gör det. Exempel på inkluderande frågor:
Finns det någon närstående du vill att vi kontaktar?
Har du någon livskamrat/partner?
Vilka personer har varit viktiga för dig under livet?
Gör kroppsundersökningar så trygga som möjligt
Undersökningar av kroppsdelar som väcker könsdysfori är påfrestande för många transpersoner. Därför kan det till exempel vara bra att avsätta mer undersökningstid än vanligt. Berätta i förväg hur undersökningen går till och varför den behöver göras. Fråga gärna om personen behöver något för att undersökningen ska kännas så bra som möjligt.
Informera om sekretess och tystnadsplikt.
Många är oroliga för att känsliga uppgifter ska kunna nå utomstående.
Berätta därför om din tystnadsplikt, vad den innebär och vilka uppgifter som omfattas av sekretess. Du kan också berätta vem som kan läsa en persons journal, och om möjligheter att spärra journaluppgifter. Detta kan hjälpa personen att känna sig tryggare och våga prata.