Göran Dahlbergs stiftelse för bildkonstnärer

Den ekonomiska grunden till stipendiet bygger ursprungligen på en smärre aktiepost som Göran Dahlberg ärvde och som han tyckte borde gå till något bra ändamål. ”Det skulle vara roligt att göra något för pengarna och vad kunde vara bättre än att stödja konstnärerna” resonerade Göran.

I stiftelseurkunden står att varje eller vartannat år ska från avkastningen utdelas ett stipendium till en eller flera konstnärer som är mantalsskrivna och verksamma i Ångermanland eller Medelpad.

Göran Dahlberg. Foto: Helena Lundin.

Han ville själv stå utanför den styrelse som beslutade om stipendiet, den skulle bestå av aktiva konstnärer som hade kännedom om konstnärerna i området. De första åren var det KRO Mellannorrlands distriktstyrelse som fick ansvaret för Göran Dahlbergs stipendium. När KRO-distriktet upplöstes 2005 valdes fyra fristående konstnärer att bilda en ny styrelse som därefter vartannat år väljer en ny styrelse av konstnärer i området. Den totala avkastningen under de tio första åren ökade succesivt från femtusen till åttiotusen kronor och har numera blivit det största stipendiet öppet för alla konstnärer inom den aktuella regionen att söka. Stipendiet utlyses på hösten varje år och utdelas i december.

Göran Dahlbergs eget konstintresse tog sin början på slutet av 60-talet då han och en kamrat besökte ett nyöppnat konstgalleri i Örnsköldsvik. I galleriet träffade de ägaren Stig Österberg som berättade om konstnären som Göran då inte visste något om. Över huvudtaget var han inte speciellt konstintresserad vid den här tiden men Stig Österberg hade berättat så intressant och levande om Hans Wigerts torrnålar att Göran hade ryckts med. Sedan när han kom hem kunde han inte få bilderna ur huvudet utan blev tvungen att nästa dag gå dit igen och köpa ett blad. Efter det var Görans konstintresse väckt på allvar vilket bl.a. resulterade i ett flitigt utställningsbesökande. Mellan 1971 till 1997 satt han i Örnsköldsviks konstförenings styrelse och var även dess ordförande under många år. Många är också de mötena mellan konstnärer och konstintresserade han varit med och arrangerat. Några som han anordnat utställningar med och även mött i konstnärernas egna ateljéer är exempelvis Olle Nyman, Evert Lundkvist, Philip von Schantz, och Tage Törning. I en intervju som Jan Grubb gjorde för Volym 2002 tillfrågades Göran om det är någon speciell typ av konst som han föredrar. ”Nej, säger han, det spelar ingen roll om det är figurativt eller nonfigurativt, huvudsaken är att det korresponderar med mig. Jag märker att jag blir mer och mer intresserad av samtida konst. Konsten har gett mig så mycket.”

Efter Göran Dahlbergs bortgång 2012 överläts hans egen konstsamling till stiftelsens ägo. Sundsvalls museum erbjöds dessförinnan att välja ut ett antal verk som en planerad gåva från Göran. Vid en aktion av resterande konstsamling mot slutet av året vid Galleri Lokomotiv i Örnsköldsvik kunde styrelsen inbringa 55 000 kronor till stiftelsen. Från och med 2013 kommer stiftelsen att förfoga över väsentligt mycket större medel än tidigare. Förutom konstsamlingen fick Ångermanlands och Medelpads konstnärer gemensamt ärva 1,4 miljoner i kontanter samt värdet av en bostradsrätt i Örnsköldsvik som sålts för 600 000 kronor plus den sommarbostad på Nötbolandet som kommer att försäljas.

Konstvännen Göran Dahlberg framhöll alltid att han haft stor personlig glädje av att umgås med konst och därför velat ge tillbaka. Genom sin generositet kommer han inte bara att bli ihågkommen som konstvän utan än mer att framstå som konstnärernas särskilde vän och välgörare.

Text: Jan K Persson